Hoppa till innehållet

Ragnar Berwald

Från Wikipedia
Ragnar Berwald
Född18 juli 1882[1][2]
Tyska S:ta Gertruds församling[1][2], Sverige
Död2 december 1977[2] (95 år)
Danderyds församling[2], Sverige
BegravdDjursholms begravningsplats[3]
Medborgare iSverige[2]
Utbildad vidStockholms universitet
Kungliga Tekniska högskolan
SysselsättningIngenjör
FöräldrarHjalmar Berwald[1]
SläktingarAstrid Berwald (syskon)[1]
Utmärkelser
Polhemspriset (1921)[4]
Redigera Wikidata

Franz Ragnar Berwald, född 18 juli 1882 i Tyska S:ta Gertruds församling, Stockholm, död 2 december 1977 i Danderyds församling i Stockholms län, var en svensk ingenjör.[5]

Ragnar Berwald var son till Hjalmar Berwald. Han utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1904, blev filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1910 och filosofie doktor vid Stockholms högskola 1917. Han var docent 1931–1954, lärare i matematik vid lantmäteriundervisning 1915–1932, vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1932–1942, vid Kungliga Tekniska högskolan 1932–1955 och SMHI 1944–1956. Han var inspektor för Stockholms tekniska institut från 1945. Han tilldelades Polhemspriset 1921 tillsammans med Bo Hellström för bidrag till beräkningar av vissa betongkonstruktioner.

  • Högre matematik- och mekanik-undervisning för ingenjörer och blifvande tekniska lärare. Några iakttagelser och tankar under en studieresa i Tyskland 1911 (1912)
  • Quelques études sur une généralisation de certaines identités dues à Euler (akademisk avhandling, 1917)
  • Om temperaturvariationer och temperaturspänningar i betongkonstruktioner (tillsammans med Bo Hellström, 1921)
  • Om gradering och likvid. Några teoretiska lekmannatankar (1922)
  • Über die einfachsten permanenten Strömungen einer zähen inkompressiblen Flüssigkeit in einem lotrechten Kreiszylinder (Ingenjörsvetenskapsakademiens Handlingar, 1927)
  1. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 28 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 25 juni 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.finngraven.se , läst: 28 mars 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.polhemspriset.se .[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).