Rälsslipning
.jpg)
Rälsslipning eller spårslipning[1] är en process där räler slipas. Detta sker inom såväl järnväg som spårväg. Möjliga syften med rälsslipning är att åtgärda skador på rälen,[2] att ge en svetsskarv rätt form,[3] och att hålla löpbanan så jämn som möjligt.[4] Detta kan ge en jämnare gång.[5] Som insats kan rälsslipning vara ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig genom minskat slitage respektive energibruk och buller.[6] Vid rälsslipning uppstår gnistbildning med tillhörande brandrisk.[7]
Trafikverket delar upp rälsslipning i fyra kategorier: preventiv slipning – sker på nyinlagda räler, underhållsslipning – sker med återkommande intervall, korrektiv slipning – sker när det uppstått skador så stora att de inte kan åtgärdas vid underhållsslipning samt specialslipning – sker när standard rälprofil inte är optimal.[8]
Rälsslipning utförs med såväl sliptåg[9] som manuella maskiner[10]. Vissa sliptåg arbetar i 2–15 km/h.[7] Höghastighetssliptåg kan arbeta i 80 km/h.[11] Manuella maskiner används ofta i samband med rälssvetsning.[12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Spårslipning utfört av en italiensk firma. Speno International SA TM SK 815 85318.”. digitaltmuseum.se. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701062110/https://digitaltmuseum.se/021018180638/sparslipning-utfort-av-en-italiensk-firma-speno-international-sa-tm-sk. Läst 1 juli 2022.
- ^ Dahlberg & Jangenstål 2015, sid. 25.
- ^ Dahlberg & Jangenstål 2015, sid. 26.
- ^ ”Drift och Underhåll – Kapitel 6 Drift och underhåll av järnväg” (
PDF). Trafikverket. 15 juni 2020. sid. 31. Arkiverad från originalet den 1 juli 2002. https://web.archive.org/web/20220701063706/https://bransch.trafikverket.se/contentassets/0ebc841761f74f56b31c6eba59511bca/drift/kapitel-6-drift-och-underhall-av-jarnvag-200615.pdf. Läst 1 juli 2022.
- ^ ”Rälsslipning gör resan mindre skakig”. P4 Blekinge. Sveriges Radio. 12 maj 2007. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701065038/https://sverigesradio.se/artikel/1363647. Läst 1 juli 2022.
- ^ Korslund, Harry (2 januari 2018). ”Spektakulært spetakkel på Gjøvikbanen” (på norska). Bane Nor. Arkiverad från originalet den 2 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220702042923/https://www.banenor.no/Nyheter/Nyhetsarkiv/Arkiv/2018/spektakulart-spetakkel-pa-gjovikbanen/. Läst 2 juli 2022.
- ^ [a b] ”Hunter Valley Rail Grinding: Murrurundi – Willow Tree” (på engelska). artc.com.au. Australian Rail Track Corporation. september 2018. Arkiverad från originalet den 22 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210622200054/https://www.artc.com.au/event/hunter-valley-rail-grinding-murrurundi-willow-tree/. Läst 1 juli 2022.
- ^ ”TRVINFRA-00016 Banöverbyggnad Svetsning, bearbetning och smörjning” ( PDF). Trafikverket. 1 april 2020. sid. 54. Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701073708/https://puben.trafikverket.se/dpub/api/v1/Dokument/DownloadDokument?id=f91a2afd-c367-44a0-84d8-cfff744a513f&dokumentName=TRVINFRA-00016_Krav.pdf. Läst 1 juli 2022.
- ^ Sernot, Tove (15 april 2015). ”Tågproblemen orsakades av ett sliptåg”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 2 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220702043645/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tagproblemen-orsakades-av-en-slipmaskin. Läst 2 juli 2022.
- ^ Bona 2006, sid. 72–73.
- ^ Björkman, Markku (9 oktober 2013). ”HSG-sliptåg testas i Sverige”. Järnvägsnyheter.se. Arkiverad från originalet den 2 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220702043235/https://www.jarnvagsnyheter.se/index.php/20190804/2056/hsg-sliptag-testas-i-sverige. Läst 2 juli 2022.
- ^ Bona 2006, sid. 29, 69, 72.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Bona, Melissa Ellen (juli 2006). ”The effects of straightening and grinding of welds on track roughness” (på engelska) ( PDF). Arkiverad från originalet den 14 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170814061826/https://core.ac.uk/download/pdf/10884879.pdf. Läst 2 juli 2022.
- Dahlberg, Anton; Jangenstål, Ludvig (december 2015). ”Förutsättningar för ökad metervikt och axellast på Malmbanan” ( PDF). Arkiverad från originalet den 1 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220701062837/https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:955169/FULLTEXT01.pdf. Läst 1 juli 2022.