Québecs regioner
Utseende
Sedan 1966 är den kanadensiska provinsen Québec indelad i administrativa regioner, sedan 1999 17 stycken. Förutom den administrativa indelningen finns också en traditionell indelning i 20 regioner.
De administrativa regionerna är grunden för provinsmyndigheternas regionala indelningar. I varje region fanns 2003–2015 också ett regionalt samarbetsorgan för kommunpolitiker (conférence régionale des élus på franska) utom i Montérégie, som hade tre, och Nord-du-Québec, där Administration régionale Kativik, cree-organisationen Eeyou Istchee och Conférence régionale des élus de la Baie-James hade denna funktion.[1][2]
Administrativa regioner
[redigera | redigera wikitext]Nr | Namn | Invånarantal (2023)[3] | Area (km²)[4][5] | Tidigare namn |
---|---|---|---|---|
01 | Bas-Saint-Laurent | 202 955 | 22 185 | del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987) |
02 | Saguenay–Lac-Saint-Jean | 283 234 | 95 893 | |
03 | Capitale-Nationale | 795 917 | 18 639 | Québec (–1999) |
04 | Mauricie | 283 188 | 35 452 | del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997) |
05 | Estrie | 516 919 | 12 484 | Cantons-de-l'Est (–1981) |
06 | Montréal | 2 124 865 | 498 | |
07 | Outaouais | 418 999 | 30 504 | |
08 | Abitibi-Témiscamingue | 148 797 | 57 340 | Nord-Ouest (–1981) |
09 | Côte-Nord | 89 979 | 236 700 | |
10 | Nord-du-Québec | 46 703 | 718 229 | Nouveau-Québec (–1987) |
11 | Gaspésie–Îles-de-la-Madeleine | 92 104 | 20 272 | del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987) |
12 | Chaudière-Appalaches | 448 665 | 15 071 | |
13 | Laval | 451 986 | 246 | |
14 | Lanaudière | 551 709 | 12 313 | |
15 | Laurentides | 664 510 | 20 560 | |
16 | Montérégie | 1 494 119 | 8 825 | |
17 | Centre-du-Québec | 260 034 | 6 921 | del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997) |
Traditionella regioner
[redigera | redigera wikitext]- Bas-Saint-Laurent
- Charlevoix
- Saguenay
- Lac-Saint-Jean
- Québecs storstadsområde (Capitale-Nationale utom Charlevoix)
- Mauricie
- Cantons-de-l'Est eller Eastern Townships (något större än Estrie)
- Montréals storstadsområde
- Outaouais
- Abitibi
- Témiscamingue
- Côte-Nord
- Nouveau-Québec ("Nya Québec"), även kallat Nord-du-Québec eller Grand-Nord, inkluderar Nunavik och Jamésie)
- Gaspésie
- Îles-de-la-Madeleine eller Magdalen Islands
- Beauce (inom Chaudière-Appalaches)
- Lanaudière
- Laurentides
- Montérégie
- Bois-Francs (inom Centre-du-Québec)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Foire aux questions – Dissolution des conférences régionales des élus (CRÉ)” (på franska). Affaires municipales et Habitation Québec. Arkiverad från originalet den 25 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230525201457/https://www.mamh.gouv.qc.ca/developpement-territorial/gouvernance-municipale-en-developpement-local-et-regional/pour-plus-de-precisions/foire-aux-questions-dissolution-des-conferences-regionales-des-elus-cre/. Läst 27 maj 2024.
- ^ ”Loi sur le ministère des Affaires municipales, des Régions et de l’Occupation du territoire” (på franska). Légis Québec. 1 januari 2014. sid. 21.5. https://www.legisquebec.gouv.qc.ca/fr/document/lc/M-22.1/20140101#se:21_5. Läst 27 maj 2024.
- ^ ”Fiches démographiques : Les régions administratives du Québec en 2023” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. 2024. sid. 47–51. https://statistique.quebec.ca/fr/fichier/fiches-demographiques-regions-administratives-quebec-2023.pdf. Läst 27 maj 2024. ISBN 978-2-550-97655-4
- ^ ”Évolution et distribution de la population par région administrative, superficie et densité, Québec, 1971-2006”. Institut de la statistique du Québec. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012210039/http://stat.gouv.qc.ca/donstat/societe/demographie/dons_regnl/regional/203.htm. Läst 13 november 2007.
- ^ Keith, Maxime (september 2021). ”Modifications aux municipalités du Québec” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. sid. 6. https://statistique.quebec.ca/statistiques/divisions-territoriales/bulletins/modifications-municipalites-septembre-2021.pdf. Läst 27 maj 2024.
|