Rödörad bulbyl

	Rödörad bulbyl; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Bulbyler; Pycnonotidae
Släkte	Pycnonotus
Art	Rödörad bulbyl; P. jocosus
Vetenskapligt namn
	§ Pycnonotus jocosus
Auktor	(Linnaeus, 1758)
Utbredning

Rödörad bulbyl^[2] (Pycnonotus jocosus) är en vida spridd och vanlig asiatisk tätting i familjen bulbyler som också etablerat frilevande populationer på andra platser i världen.^[3]

Utseende

Rödörad bulbyl är en knappt traststor och långstjärtad fågel med en kroppslängd på 20 centimeter. Den är brun ovan och vit under med ett brutet bröstband och röd undergump. Mest karakteristiskt är det svarta huvudet som pryds med en rejäl tofs. Bakom ögat syns en liten kindfläck som är röd överst och vit nederst. På så sätt skapas som en svart mustasch från näbben till halssidan.

Ungfågel som saknar den röda kindfläcken.

Läten

Bland lätena hörs livliga ljud som i engelsk litteratur återges "pettygrew" eller "kick-pettygrew".^[4]

Utbredning och systematik

Rödörad bulbyl delas in i nio underarter med följande utbredning:^[3]

Pycnonotus jocosus jocosus – förekommer i södra Kina (Guizhou till Guangxi, östra Guangdong och Hongkong)
Pycnonotus jocosus fuscicaudatus – förekommer i västra Indien (Tapitifloden till Kerala och norra Chennai)
Pycnonotus jocosus abuensis – förekommer i västra Indien (norra Bombay, sydvästra Rajasthan)
Pycnonotus jocosus pyrrhotis – förekommer i Nepaldalen och norra Indien (östra Punjab till Bihar)
Pycnonotus jocosus emeria – förekommer i låglänta områden från östra Indien till Myanmar och sydvästra Thailand
Pycnonotus jocosus whistleri – förekommer på Andamanerna
Pycnonotus jocosus monticola – förekommer i östra Himalaya från Sikkim till norra Burma och sydvästra Kina (Yunnan)
Pycnonotus jocosus pattani – förekommer i Thailand, norra Malaysia och södra Indokina
Pycnonotus jocosus hainanensis – förekommer i norra Vietnam och sydöstra Kina (södra Guangdong); Naozhou Island

Fågeln har också införts och etablerat frilevande populationer i Australien, Saudiarabien, USA och Seychellerna samt på öarna Mauritius och Réunion.^[1]

Levnadssätt

Arten trivs i öppen skogsmark och ungskog.^[5] Den häckar från december till maj i södra Indien och från mars till oktober i norra Indien.^[6] Den livnär sig av frukt, inklusive den av giftiga oleanderarten Cascabela thevetia som är giftiga för djur, men även nektar och insekter. ^[7]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av både jakt och fångst för vidare försäljning i burfågelsindustrin. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig i många områden, till och med mycket vanlig i södra och västra Indien samt i Hongkong.

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Pycnonotus jocosus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Grimmett, Richard; Carol Inskipp, Tim Inskipp (2011). Birds of the Indian Subcontinent. London: Helm Field Guides. ISBN 978-1-4081-2763-6
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Rasmussen, PC & Anderton, JC (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Smithsonian Institution and Lynx Edicions.
^ Raj, PJ Sanjeeva (1963). ”Additions to the list of birds eating the fruit of Yellow Oleander (Thevetia neriifolia )”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 60 (2): sid. 457–458.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rödörad bulbyl.
Bilder & media
Wikispecies har information om Pycnonotus jocosus.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Pycnonotus jocosus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[Indian2-4] Grimmett, Richard; Carol Inskipp, Tim Inskipp (2011). Birds of the Indian Subcontinent. London: Helm Field Guides. ISBN 978-1-4081-2763-6

[Indian-5] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[rasmussen-6] Rasmussen, PC & Anderton, JC (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Smithsonian Institution and Lynx Edicions.

[7] Raj, PJ Sanjeeva (1963). ”Additions to the list of birds eating the fruit of Yellow Oleander (Thevetia neriifolia )”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 60 (2): sid. 457–458.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]