Publicitetsskada
Publicitetsskada är en skada som uppstår i samband med publicering i ett massmedium.
Ofta handlar det om skada som uppstår i samband med en namnpublicering då detaljer publiceras tillsammans med namn och/eller bild, men även i fall där namn inte uppges i samband med publiceringen kan skada uppstå om en person i efterhand kan kopplas ihop med de redan publicerade uppgifterna.[1]
I Sverige
[redigera | redigera wikitext]Den som anser sig ha åsamkats en publicitetsskada ("känner sig personligen kränkt eller på annat sätt orättvist behandlad i en tidningspublicering") kan anmäla en tidningspublicering till Pressens opinionsnämnd.[2]
I Sverige uppmärksammade publicitetsskador har uppstått i samband med medierapporteringen kring mordet på Anna Lindh, häktningen av en misstänkt för förberedelse till terroristbrott i november 2015, 2017 då en man pekades ut som mördare efter en brand i Gårdsten,[3] samt under kampanjen #metoo hösten 2017.[4] I samband med #metoo sade dåvarande pressombudsmannen Ola Sigvardsson att "Svaga belägg och allvarliga konsekvenser för de utpekade. Så skapar man oförsvarliga publicitetsskador."[4]
Även då detaljerade uppgifter får stor spridning är det inte säkert att en ansvarig utgivare fälls för förtal i tryckfrihetsmål, men efter en dom i Högsta domstolen 2012 gällande kvittning av rättegångskostnader, bedömde Expressens chefredaktör Thomas Mattsson att fler medier i framtiden skulle komma att vilja göra upp i godo med den som drabbats.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ "Den svenska modellen: Journalisternas sifferkärlek och anonymiseringens baksida" (vid 7m), Kvartal, 16 februari 2021.
- ^ "Allmänhetens Pressombudsman (PO) hjälper personer som... Arkiverad 23 januari 2017 hämtat från the Wayback Machine.", po.se. Åtkomst den 12 november 2016.
- ^ "Pappa pekades ut som mördare i pressen, djuret som räddat sommartorkan och kaffeflickor som symbol för påstått kungligt sexklubbsbesök", Medierna, 5 augusti 2017. Åtkomst den 5 augusti 2017.
- ^ [a b] Ola Sigvardsson. ”DN Debatt. 'Därför fälls tio tidningar för metoo-publiceringar'”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180625082535/https://www.dn.se/debatt/darfor-falls-tio-tidningar-for-metoo-publiceringar/. Läst 13 juli 2022. Dagens Nyheter, 26 juni 2018.