Ptychadena mascareniensis
| Ptychadena mascareniensis Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Äkta grodor Ranidae |
| Släkte | Ptychadena |
| Art | P. mascareniensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ptychadena mascareniensis | |
| Auktor | Dumeril & Bibron, 1841 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
|
Ptychadena hylaea Schmidt & Inger, 1959 Rana mascareniensisDumeril & Bibron, 1841 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ptychadena mascareniensis är en groda från Afrika som tillhör släktet Ptychadena och familjen gräsgrodor.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]En långbent, spetsnosad groda som har en brun ryggsida med fyra längsgående, svartfläckiga åsar, två på var sida, och vanligen en ljus längsstrimma i mitten. Den stora, tydliga trumhinnan är även den brun, men med en tunn, ljus kontur, och ett omgivande, mörkt, triangelformat fält. Längs överläppen har den ett vitt streck. Sidorna kan ha vita fläckar, medan undersidan är vit- till gulaktig. Strupen kan dock ha en mörk marmorering, och hanens strupsäckar är grå. Ovansidan är slät, ibland finns dock några vårtor på sidorna. Undersidan är däremot grynig. Hanen är 4,3 till 5,7 cm lång, medan honan är 4,3 till omkring 7 cm.[2] [3]
Grodynglen är mörkbruna med klarbruna, metalliskt glänsande fläckar. Kroppen är mycket spetsig, med långa, låga fenor.[2]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten har en vidsträckt men fragmenterad utbredning och finns från Mauretanien och Senegal västerut till Etiopien, söderut till Sydafrika, Botswana, Namibia och Angola. Den finns också i Tanzania, på Mafiaön, i Egypten och Sudan längs Nildalen och på Madagaskar. Rapporter saknas från Benin, Togo, Tchad, Burundi, Uganda och Kongo-Brazzaville, men man antar att den finns även där. Den är införd på Maskarenerna (Mauritius och Réunion) samt troligtvis även på Seychellerna.[1]
Vanor
[redigera | redigera wikitext]Grodan lever på ängar (savanner) och i skogar, speciellt sådana med riklig undervegetation, i närheten av vatten. [3] I Västafrika förekommer den främst i skog, medan den i övriga Afrika framför allt söker sig till savanner.[1] Den kan gå upp till över 2 000 meters höjd.[2]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Parningssäsongen börjar i samband med regntiden.[3] Lek och äggläggning sker i allehanda vattensamlingar, ofta tillfälliga, som stora pölar, vattenfyllda hjulspår, diken, träsk och vattenhål. Honan kan lägga över 1 000 ägg[2] i små klumpar bland vattenväxter på grunt vatten[3].
Föda
[redigera | redigera wikitext]Trots att grodan föredrar fuktiga miljöer, tas mestadelen av födan på land: Skalbaggar, gräshoppor, trollsländor, myror, fjärilar och smådäggdjur. Det förekommer dock att den också tar vattenlevande ryggradslösa djur.[3] Även groddjur förtärs, både vuxna individer och grodyngel.[2]
Status
[redigera | redigera wikitext]Arten är klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN, och populationen är stabil. Inga egentliga hot finns registrerade för arten.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Ptychadena mascareniensis IUCN (2008). Auktorer: Rödel, M.-O. et al. (engelska) Läst 2010-01-01
- ^ [a b c d e] M.O. Roedel (2001-05-07; uppdaterad 2009-05-06). ”Ptychadena mascareniensis” (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://www.amphibiaweb.org/cgi-bin/amphib_query?query_src=aw_search_index&table=amphib&special=one_record&where-genus=Ptychadena&where-species=mascareniensis. Läst 2 januari 2010.
- ^ [a b c d e] Edoardo Razzetti, Charles Andekia Msuya (februari 2002). ”Field Guide to the Amphibians and Reptiles of Arusha National Park (Tanzania)” (på engelska) (PDF). Pubblinova Edizioni Negri & Istituto OIKOS, Italien. sid. sid. 22-23. Arkiverad från originalet den 16 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200716094052/http://www-3.unipv.it/webshi/images/files/tanzie2002.pdf. Läst 7 januari 2010.