Ptolemaios sats är en sats inom euklidisk geometri om sambandet mellan de fyra sidorna och de två diagonalerna i en cyklisk fyrhörning (en fyrhörning som kan inskrivas i en cirkel). Satsen är uppkallad efter den grekiske astronomen och matematikern Klaudios Ptolemaios som beskrev den i Almagest bok 1, kapitel 10.[ 1] Ptolemaios utnyttjade satsen för att beräkna kordor till en tabell som han använde i sitt astronomiska arbete. Satsen säger:
Om en fyrhörning är cyklisk så är produkten av diagonalernas längder lika med summan av produkterna av de motstående sidornas längder. För den cykliska fyrhörningen
A
B
C
D
{\displaystyle ABCD}
(se figur till höger) gäller alltså:[ 2]
|
A
C
¯
|
⋅
|
B
D
¯
|
=
|
A
B
¯
|
⋅
|
C
D
¯
|
+
|
B
C
¯
|
⋅
|
A
D
¯
|
.
{\displaystyle |{\overline {AC}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {AB}}|\cdot |{\overline {CD}}|+|{\overline {BC}}|\cdot |{\overline {AD}}|.}
Omvändningen till satsen gäller också:
Om produkten av en fyrhörnings diagonaler är lika med summan av produkterna av de motstående sidorna, så är fyrhörningen cyklisk.
Figur 1, 2 och 3.
Ptolemaios sats kan bevisas på flera olika sätt.
Vi har en cyklisk fyrhörning
A
B
C
D
{\displaystyle ABCD}
. I en sådan är vinkeln mellan en sida och en diagonal lika med vinkeln mellan den motstående sidan och den andra diagonalen. Alltså är
∠
B
A
C
=
∠
B
D
C
{\displaystyle \angle BAC=\angle BDC}
(blå) och
∠
A
D
B
=
∠
A
C
B
{\displaystyle \angle ADB=\angle ACB}
(grön) i figur 1. Välj punkten
K
{\displaystyle K}
på
A
C
¯
{\displaystyle {\overline {AC}}}
så att
∠
C
B
D
=
∠
A
B
K
{\displaystyle \angle CBD=\angle ABK}
(orange). Eftersom
∠
A
B
K
+
∠
C
B
K
=
∠
C
B
A
=
∠
C
B
D
+
∠
A
B
D
=
∠
A
B
K
+
∠
A
B
D
{\displaystyle \angle ABK+\angle CBK=\angle CBA=\angle CBD+\angle ABD=\angle ABK+\angle ABD}
så är
∠
C
B
K
=
∠
A
B
D
{\displaystyle \angle CBK=\angle ABD}
. Vi har nu två par av likformiga trianglar: dels
△
A
B
K
{\displaystyle \triangle ABK}
och
△
B
C
D
{\displaystyle \triangle BCD}
(figur 2) och dels
△
A
B
D
{\displaystyle \triangle ABD}
och
△
B
C
K
{\displaystyle \triangle BCK}
(figur 3). Eftersom trianglarna är likformiga får vi ur figur 2 att
|
A
K
¯
|
|
A
B
¯
|
=
|
C
D
¯
|
|
B
D
¯
|
⇔
|
A
K
¯
|
⋅
|
B
D
¯
|
=
|
C
D
¯
|
⋅
|
A
B
¯
|
{\displaystyle {\frac {|{\overline {AK}}|}{|{\overline {AB}}|}}={\frac {|{\overline {CD}}|}{|{\overline {BD}}|}}\quad \Leftrightarrow \quad |{\overline {AK}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {CD}}|\cdot |{\overline {AB}}|}
och ur figur 3 får vi på samma sätt att
|
C
K
¯
|
⋅
|
B
D
¯
|
=
|
A
D
¯
|
⋅
|
B
C
¯
|
.
{\displaystyle |{\overline {CK}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {AD}}|\cdot |{\overline {BC}}|.}
Genom att addera dessa två uttryck får vi
|
A
K
¯
|
⋅
|
B
D
¯
|
+
|
C
K
¯
|
⋅
|
B
D
¯
|
=
|
C
D
¯
|
⋅
|
A
B
¯
|
+
|
A
D
¯
|
⋅
|
B
C
¯
|
⇔
{\displaystyle |{\overline {AK}}|\cdot |{\overline {BD}}|+|{\overline {CK}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {CD}}|\cdot |{\overline {AB}}|+|{\overline {AD}}|\cdot |{\overline {BC}}|\quad \Leftrightarrow }
(
|
A
K
¯
|
+
|
C
K
¯
|
)
⋅
|
B
D
¯
|
=
|
C
D
¯
|
⋅
|
A
B
¯
|
+
|
A
D
¯
|
⋅
|
B
C
¯
|
.
{\displaystyle (|{\overline {AK}}|+|{\overline {CK}}|)\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {CD}}|\cdot |{\overline {AB}}|+|{\overline {AD}}|\cdot |{\overline {BC}}|.}
Men
|
A
K
¯
|
+
|
C
K
¯
|
=
|
A
C
¯
|
{\displaystyle |{\overline {AK}}|+|{\overline {CK}}|=|{\overline {AC}}|}
, vilket ger
|
A
C
¯
|
⋅
|
B
D
¯
|
=
|
A
B
¯
|
⋅
|
C
D
¯
|
+
|
B
C
¯
|
⋅
|
A
D
¯
|
.
{\displaystyle |{\overline {AC}}|\cdot |{\overline {BD}}|=|{\overline {AB}}|\cdot |{\overline {CD}}|+|{\overline {BC}}|\cdot |{\overline {AD}}|.}
Beteckningarna a, b, c, d på sidorna kan förvirra så bortse från dem. (Vinkeln α är den till b motstående vinkeln i O .)
Om vi med
O
{\displaystyle O}
avser den omskrivna cirkelns medelpunkt, med
R
{\displaystyle R}
dess radie och med
2
α
{\displaystyle 2\alpha }
,
2
β
{\displaystyle 2\beta }
och
2
γ
{\displaystyle 2\gamma }
avser de tre vinklarna
∠
A
O
B
{\displaystyle \angle AOB}
,
∠
B
O
C
{\displaystyle \angle BOC}
respektive
∠
C
O
D
{\displaystyle \angle COD}
i figuren till höger ser vi att:
|
A
B
|
=
2
R
sin
α
{\displaystyle |AB|=2R\sin \alpha }
,
|
B
C
|
=
2
R
sin
β
{\displaystyle |BC|=2R\sin \beta }
,
|
C
D
|
=
2
R
sin
γ
{\displaystyle |CD|=2R\sin \gamma }
,
|
A
D
|
=
2
R
sin
(
α
+
β
+
γ
)
{\displaystyle |AD|=2R\sin(\alpha +\beta +\gamma )}
,
|
A
C
|
=
2
R
sin
(
α
+
β
)
{\displaystyle |AC|=2R\sin(\alpha +\beta )}
och
|
B
D
|
=
2
R
sin
(
β
+
γ
)
.
{\displaystyle |BD|=2R\sin(\beta +\gamma ).}
Formeln i satsen kan alltså, efter att vi förkortat bort
4
R
2
{\displaystyle 4R^{2}}
, skrivas som:
sin
(
α
+
β
)
sin
(
β
+
γ
)
=
sin
α
sin
γ
+
sin
β
sin
(
α
+
β
+
γ
)
{\displaystyle \sin(\alpha +\beta )\sin(\beta +\gamma )=\sin \alpha \sin \gamma +\sin \beta \sin(\alpha +\beta +\gamma )}
Genom att använda additionsformlerna
sin
(
x
+
y
)
=
sin
x
cos
y
+
cos
x
sin
y
{\displaystyle \sin(x+y)=\sin {x}\cos y+\cos x\sin y}
och
cos
(
x
+
y
)
=
cos
x
cos
y
−
sin
x
sin
y
{\displaystyle \cos(x+y)=\cos x\cos y-\sin x\sin y}
samt trigonometriska ettan i formen
sin
2
β
=
1
−
cos
2
β
{\displaystyle \sin ^{2}\beta =1-\cos ^{2}\beta }
fås att båda sidor är lika med
sin
α
sin
β
cos
β
cos
γ
+
sin
α
cos
2
β
sin
γ
+
cos
α
sin
2
β
cos
γ
+
cos
α
sin
β
cos
β
sin
γ
{\displaystyle \sin \alpha \sin \beta \cos \beta \cos \gamma +\sin \alpha \cos ^{2}\beta \sin \gamma +\cos \alpha \sin ^{2}\beta \cos \gamma +\cos \alpha \sin \beta \cos \beta \sin \gamma }
och satsen är därmed bevisad.