Psykologisk reaktans
Psykologisk reaktans (efter engelskans psychological reactance) är ett psykologisk fenomen som handlar om beteende under hot. Begreppet syftar på den situation som uppstår när någon blir tillsagd att upphöra eller förändra ett beteende och denna begränsning leder till ett ytterligare förstärkt intresse för beteendet.
Funktion[redigera | redigera wikitext]
Psykologin bakom fenomenet psykologisk reaktans är att människor inte tycker om att bli begränsade och förmanade; begränsande förmaningar kan ha motsatt effekt. I den moderna kulturen florerar förmaningar om att inte äta kött, sluta röka,[1] inte flyga, inte shoppa, inte använda fossila bränslen, inte slänga mat, inte skrolla på mobilen i "onödan", undvika stillasittande och sluta åka på långväga semesterresor. Allt för många samhälleliga förmaningar kan uppfattas som moraliska påhopp och sådana strikta påbud blir i längden svåra att efterleva.[2] Ett annat modernt exempel är närståendes förmaningar att sluta konsumera pornografi utan en förtroendefull och öppen diskussion.[3]
Dessa förmaningar kan uppfattas som hot, antingen personliga (läraren ber eleven att studera), opersonliga (stormen hindrar mig från min vandring) eller självpåtagna (för- eller nackdelar när ett beslut ska fattas).[4]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Begreppet psykologisk reaktans (på engelska som psychological reactance) myntades 1972 av den amerikanske psykologen Jack W. Brehm[5] (1928–2009).[6] Hans teori har fem huvudsakliga punkter:[7]
- Människor vägrar automatiskt lyssna och bygger upp ett motstånd när någon ger ett alternativ som de själva inte kan påverka.
- Begränsning av någons frihet kan ge motsatt effekt, att friheten återställs genom att det "förbjudna" alternativet väljs.
- Effekten inträder när du går för fort fram,
- … när du går i en annan riktning,
- … när du använder metoder utan anpassning till mogenheten hos den du vill påverka.
Begreppet psykologisk reaktans har också aktualiserats i samband med senare års diskussioner kring desinformation i massmedierna. Som ett exempel från en amerikansk kontext framgår att 32 procent av de nyheter som republikanska politiker spred i sociala medier under det första halvåret 2022 kunde härledas till icke-tillförlitliga källor; motsvarande andel för demokratiska kandidater var då två procent. Att bekämpa denna spridning av "fejknyheter" är inte alltid lätt, på grund just av folks inbyggda motstånd mot att bli förmanade.[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Wanhaniemi, Linda (2005). Att förändra dig själv. Luleå tekniska universitet. sid. 13. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1029861/FULLTEXT01.pdf. Läst 26 maj 2024
- ^ Ålgars, Monica. ”Monica Ålgars: Vad vill du ge dig själv och världen i år?”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/eb7ceb63-e0d6-4d91-bf78-5d498dfce823. Läst 26 maj 2024.
- ^ Hema, Kathleen (2 mars 2024). ”99% of Parents Try to Convince their Kid to Not Watch Porn (here's why that doesn't work)” (på engelska). Youtube.com. sid. 6min–. https://www.youtube.com/watch?v=0reojXyIJ-A. Läst 26 maj 2024.
- ^ ”Kurs i socialpsykologi – PSYKOLOGISK REAKTANS”. Mittuniversitetet. https://www.studocu.com/sv/document/mittuniversitetet/socialpsykologi/psykologisk-reaktans/7174725. Läst 26 maj 2024.
- ^ Sabater, Valeria (23 augusti 2021). ”Orubbliga personer: problemet med ett slutet sinne”. Utforska Sinnet. https://utforskasinnet.se/orubbliga-personer-problemet-med-ett-slutet-sinne/. Läst 26 maj 2024.
- ^ ”Jack W. Brehm | SPSP”. spsp.org. https://spsp.org/membership/awards/heritage-wall/brehm. Läst 26 maj 2024.
- ^ Tostrup, Ola (2012-04-26): "Motiverande samtal". yumpu.com.
- ^ Nesser, Johannes (30 augusti 2022). ”Två minuter lång video ökade motståndet mot desinformation”. Journalisten. https://www.journalisten.se/nyheter/tva-minuter-lang-video-okade-motstandet-mot-desinformation/. Läst 26 maj 2024.
|
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.