Proposition nr 110
Proposition nr 110 om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval,[1] eller Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 110, var en proposition om kvinnlig rösträtt som Sveriges regering lade fram till Sveriges riksdag den 2 april 1912. Andra kammaren i Sveriges riksdag antog förslaget med 140 röster mot 66, men Första kammaren röstade ned förslaget med 86 röster mot 58.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den första motionen om kvinnlig rösträtt i Sverige hade lagts 1884, men röstades ner av båda kamrarna. 2 april 1912 lade Sveriges regering fram proposition nr. 110 till Sveriges riksdag, som också föreslog kvinnlig rösträtt. Andra kammaren i Sveriges riksdag antog förslaget med 140 röster mot 66, men Första kammaren röstade ned förslaget med 86 röster mot 58. Eftersom propositioner behövde antas i båda kamrarna för lagändring föll förslaget även den här gången, men det faktum att andra kammaren antog motionen har ansetts tyda på en väsentlig utveckling på vägen mot lika och allmän rösträtt.[2]
Innehåll
[redigera | redigera wikitext]Propositionen anför flera skäl för kvinnlig rösträtt, även om den också för fram de risker man ser för den gifta kvinnan om hon får rösträtt. En ståndpunkt som framförs är att gifta kvinnor inte bör lämna hemmet för att rösta, eftersom de då riskerar att lämna barn och plikter åt sitt öde. Proposition nr. 110 innebar dock att den gifta kvinnans situation också långsamt började ifrågasättas, och att en ny könsmaktsfördelning börjar diskuteras.[2]
Reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Som ett resultat av proposition anordnades antirösträttsmötet 1912. Det ryktades om att mötet var ett första steg på väg mot en förening mot kvinnans politiska rösträtt, likt National Association Opposed to Woman Suffrage i USA eller Women's National Anti-Suffrage League i Storbritannien, men någon sådan förening realiserades aldrig. Under inledningsanförandet beskrev en av initiativtagarna, Anna Söderblom, hur överraskad hon och många av hennes meningsfränder hade blivit över propositionen.[3][4][5][6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Bokholm, Sif (2008). I otakt med tiden: om rösträttsmotstånd, antipacifism och nazism bland svenska kvinnor. Stockholm: Atlantis. Libris 10599801. ISBN 9173532096. Läst 25 februari 2024
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Kvinnans rösträtt”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/kvinnans-rostratt. Läst 8 mars 2024.
- ^ [a b c] Nyberg, Petra. ”Propositionen 1912”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/propositionen-1912. Läst 8 mars 2024.
- ^ ”Märta om rösträttskampen”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/webbutstallningar/marta-tamm-gotlind/rostrattskampe-och-kvinnosakskvinna/marta-om-rostrattskampen. Läst 25 februari 2024.
- ^ ”Rösträttskämpe och kvinnosakskvinna”. www.isof.se. https://www.isof.se/lar-dig-mer/webbutstallningar/marta-tamm-gotlind/rostrattskampe-och-kvinnosakskvinna. Läst 25 februari 2024.
- ^ Harrison, Dick (8 mars 2020). ”Kvinnorna manade till kamp – mot kvinnlig rösträtt | Dick Harrison”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/QoAmP4/kvinnorna-manade-till-kamp-mot-kvinnlig-rostratt. Läst 25 februari 2024.
- ^ Bokholm, s. 63.