Hoppa till innehållet

Propithecus coronatus

Från Wikipedia
Propithecus coronatus
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljIndrier
Indriidae
SläkteSifakor
Propithecus
ArtPropithecus coronatus
Vetenskapligt namn
§ Propithecus coronatus
AuktorMilne Edwards, 1871
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Propithecus coronatus är en primat i släktet sifakor som förekommer i västra Madagaskar. Djurets taxonomiska status är omstridd. Wilson & Reeder (2005) listar populationen som underart till Propithecus deckenii.[2] IUCN godkänner den som självständig art på grund av avvikande detaljer i skallens konstruktion.[1]

Denna sifaka når en kroppslängd (huvud och bål) av 39,5 till 45,5 cm och en svanslängd av 47,5 till 56,5 cm. Vikten ligger mellan 3,5 och 4,2 kg. Pälsen är övervägande vitaktig. Som kontrast har huvudets hår en mörkbrun färg. Ansiktet är nästan naken och mörkgrå. Även pälsen på buken, bröstet, övre låren och ibland på skuldrorna är mörkare i gulbrun.[3]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet ligger i centrala delen av provinsen Mahajanga. Arten vistas där i låglandet och i kulliga områden upp till 700 meter över havet. Habitatet utgörs av mangrove och av mera torra skogar.[1]

Individerna är aktiva på dagen och vilar på natten uppe i träd. De klättrar vanligen i växtligheten och kommer ibland ner till marken. Propithecus coronatus äter blad, omogna frukter och unga växtskott. Ibland intar den jord, troligen för att kompensera giftiga ämnen i födan.[3]

Två till åtta individer bildar en flock som har ett 1,2 till 1,5 hektar stort revir. De har ett typiskt varningsläte men är allmänt ljudlös.[3] Fortplantningssättet borde motsvara andra sifakor.

Hot och status

[redigera | redigera wikitext]

Det största hotet mot arten är habitatförstöringar. Ibland dödas en individ av jägare och ibland fångas ungdjur för att hålla de som sällskapsdjur. IUCN uppskattar att beståndet minskade med 50 procent under de senaste 30 åren (tre generationer) och listar Propithecus coronatus som starkt hotad (EN).[1]

  1. ^ [a b c d] Andrainarivo, C. et al. 2008 Propithecus coronatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 22 februari 2014.
  2. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Propithecus deckenii coronatus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ [a b c] R. Edwards (28 november 2010). ”Crowned sifaka”. ARKive. Arkiverad från originalet den 1 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140301095818/http://www.arkive.org/crowned-sifaka/propithecus-coronatus/. Läst 22 februari 2014. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]