Prizrenförbundet
Prizrenförbundet (albanska: Lidhja e Prizrenit),[1] även känt som Prizrenligan[2] (egentligen Albanska förbundet eller Albanska Världsförbundet), var en etnisk albansk rörelse. Den skapades 1878 och verkade för albanskt kulturellt erkännande och frihet.[källa behövs] Den fick sitt namn efter staden Prizren där den grundades.[källa behövs]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Förbundet bildades den 10 juni 1878 i staden Prizren i vilâyetet Kosovo. Bildandet av förbundet föregicks av Berlinkongressen och dess syfte att dela upp etniskt albanska områden mellan Grekland, Montenegro och Serbien.[2]
Prizrenförbundet krävde från början att etniska albaner inom det osmanska riket skulle ha rättighet att utöva sin kultur. Man inledde därefter en väpnad kamp i syfte att skapa en självstyrande[1] albansk stat inom det osmanska riket.[2]
Förbundets styrkor nedkämpades av det osmanska riket 1881.[2] Många av de överlevande medlemmarna, vars antal översteg 1 000 män, deporterades[2] till Istanbul. I Istanbul finns i dag en stadsdel som kallas för "albanernas by" (Arnavutköy).[källa behövs]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namnet kommer sig av att ledarna för de olika albanska distrikten inom det osmanska riket samlades i ett särskilt hus i Prizren.[källa behövs] Huset fanns kvar till den 27 mars 1999 då Jugoslavien beslöt att riva det under det pågående Kosovokriget 1998–1999.[källa behövs] Efter att den sista serbiska soldaten lämnat Kosovo den 12 juni 1999 påbörjades en uppbyggnad av en kopia av huset i Prizren.[källa behövs]
Ordformen "Prizrenligan" är en översättning via engelska eller franska av albanskans Lidhja e Prizrenit ('Prizrenförbundet' eller 'Prizrensammanslutningen').[källa behövs]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Utblick. Drömmen om Stor-Albanien är död”. DN.SE. 30 mars 2001. https://www.dn.se/arkiv/utland/utblick-drommen-om-stor-albanien-ar-dod/. Läst 1 juli 2018.
- ^ [a b c d e] ”Prizrenligan”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/prizrenligan. Läst 1 juli 2018.
|