Hoppa till innehållet

Praktnötväcka

Från Wikipedia
Praktnötväcka
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljNötväckor
Sittidae
SläkteSitta
ArtPraktnötväcka
S. formosa
Vetenskapligt namn
§ Sitta formosa
AuktorBlyth, 1843
Utbredning

Praktnötväcka[2] (Sitta formosa) är en asiatisk fågel i familjen nötväckor inom ordningen tättingar.[3] Den häckar i bergsskogar i östra Himalaya och delar av Sydostasien. Arten är fåtalig och minskar i antal, så pass att den är upptagen på IUCN:s röda lista, i kategorin sårbar (VU).

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Praktnötväckan är en stor (16,5 cm) och som namnet avslöjar mycket vacker nötväcka. Ovansidan är svart med lysande blå till vita streck på hjässa, nacke och mantel. Vidare syns breda blå band utmed skapularerna ner till rygg och övergump samt två smala, vita vingband. Undersidan är matt rostbeige med ljusare strupe och huvudsidor. Lätet är högt och darrande, i engelsk litteratur återgivet som "chit'it'it'it'it'it'it'it". Även ett kortare, tvekande "chit it chit it chit it och "chit'it-it, chirririt-it" hörs.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Praktnötväckan förekommer mycket lokalt från Sikkim och Bhutan till Yunnan, Myanmar och nordvästra Tonkin.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. DNA-studier[4] visar att praktnötväckan utgör en egen utvecklingslinje, systerart till en stor grupp nötväckor där bland annat den europeiska nötväckan (Sitta europaea) ingår.

Praktnötväckan hittas i tät skog, i östra Himalaya mellan 300 och 2135 meters höjd, i Vietnam och Laos 950–2000 meter. Den ses enstaka, i par eller i smågrupper, ofta i artblandade flockar, födosökande bland mossor, lavar och orkidéer i mittersta och övre delen av trädtaket. Födan är okänd annat än att den utgörs av insekter.

Kunskapen om praktnötväckans häckningsbiologi är begränsad. Häckningssäsongen i nordöstra Indien sträcker sig från april till maj–juni. Boet placeras i ett trädhål två till åtta meter ovan mark. Om ingångshålet är för stort murar fågeln igen delar av det med lera. I boet lägger den fyra till sex ägg.

Praktnötväckan har en liten och fragmenterad världspopulation bestående av under 10 000 vuxna individer.[1] Den tros också minska i antal på grund av habitatförlust och lokalt även jakt.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN anser den vara utrotningshotad och listar den som sårbar (VU).[1]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Rasmussen, PC och JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672

Avibase

  • Del Hoyo, J., A. Elliott och D. Christie, red. 2008. Handbook of the Birds of the World. Volume 13: Penduline-tits to Shrikes. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553453
  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2020 Sitta formosa . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Pasquet, É., Barker, F.K., Martens, J., Tillier, A., Cruaud, C. & Cibois, A. (2014) Evolution within the nuthatches (Sittidae: Aves, Passeriformes): molecular phylogeny, biogeography, and ecological perspectives. J. Orn. 155(3): 755–765.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]