Hoppa till innehållet

Polysyntetiska språk

Från Wikipedia

De polysyntetiska språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang. I polysyntetiska språk bakas ett stort antal separata morfem samman till ett enda långt ord. Detta till skillnad från andra syntetiska språktyper: agglutinerande språk där en mängd affix fogas till en ordstam, och flekterande språk (som svenska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller, men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare). Många indianspråk och papuanska språk är polysyntetiska.

Några exempel på polysyntetiska språk:

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  • Baker, Mark. (1988). Incorporation: A theory of grammatical function changing.
  • Baker, Mark. (1996). The polysynthesis parameter.
  • Boas, Franz. (1911). Handbook of American Indian languages (Part 1).
  • Brighton, D. G. (n.d. [before 1893]). Polysynthesis and incorporation as characteristics of American languages.
  • Comrie, Bernard. (1989). Language universals and linguistic typology (2nd ed.). Chicago: The University of Chicago Press.
  • Duponceau, Peter S. (1819). Report of the corresponding secretary to the committee, of his progress in the investigation committed to him of the general character and forms of the languages of the American Indians: Read, 12th Jan. 1819. In Transactions of the Historical & Literary Committee of the American Philosophical Society, held at Philadelphia, for promoting useful knowledge (Vol. 1, pp. xvii-xlvi).
  • Evans, Nicholas; & Sasse, Hans-Jürgen. (2002). Problems of polysynthesis. Berlin: Akademie Verlag. ISBN 3-05-003732-6.
  • Fortescue, Michael. (1983). A comparative manual of affixes for the Inuit dialects of Greenland, Canada, and Alaska. Meddelelser om Grømland, Man & society (No. 4). Copenhagen: Nyt Nordisk Forlag.
  • Fortescue, Michael. (1994). Morphology, polysynthetic. In R. E. Asher & J. M. Y. Simpson (Eds.), The Encyclopedia of language and linguistics.
  • Hewitt, John N. B. (1893). Polysynthesis in the languages of the American Indians. American Anthropologist, 6, 381-407.
  • von Humboldt, Wilhelm. (1836). Über die Verschiedenheit des menschichen Sprachbaues und ihren Einfluß auf die geistige Entwicklung des Menschengeschlechts. Berlin: Königliche Akadamie der Wissenschaften.
  • Jacobson, Steven A. (1977). A grammatical sketch of Siberian Yupik Eskimo (pp. 2-3). Fairbanks: Alaska Native Languages Center, University of Alaska.
  • Jelinek, Eloise. (1984). Empty categories, case, and configurationality. Natural language and linguistics theory, 2, 39-76.
  • de Reuse, Willem J. Central Siberian Yupik as a polysynthetic language.
  • Sapir, Edward. (1911). Problem of noun incorporation in American Indian languages. American Anthropologist, 13, 250-282.
  • Osborne, C.R., 1974. The Tiwi language. Canberra: AIAS
  • Sapir, Edward. (1921). Language: An introduction to the study of speech (Chap. 6). New York: Harcourt, Brace & World.
  • Schleicher, August. (1848). Zur vergleichenden Sprachengeschichte.
  • Shibatani, Masayoshi. (1990). The languages of Japan. Cambridge: Cambridge University Press.
  • Shopen, Timothy. (1985). Language typology and syntactic description: Grammatical categories and the lexicon (Vol. 3). Cambridge: Cambridge University Press.
  • Skorik, P. Ja. (1961). Grammatika čukotskogo jazyka: Fonetika i morfologija imennyx častej reči (Vol. 1, p. 102). Leningrad: Nauka.
  • Whitney, William D. (1875). The life and growth of language.