Hoppa till innehållet

Polisforskning

Från Wikipedia

Polisforskning är ett forskningsområde som syftar till att utvärdera och belysa polisens arbete och uppgifter i samhället. En definition använd av Europeiska polisakademin (CEPOL) är det vetenskapliga studiet av polisen som institution och av polisarbete som en process.[1] Forskningsområdet räknas ofta som en del av kriminologin. Forskningen är normativ eftersom ett av forskningens mål är att utveckla polisens effektivitet.

Exempel på delområden inom polisforskningen är:[1]

  • Profession, organisation och ledarskap
  • Brottsförebyggande arbete
  • Ordning och trygghet, inklusive forskning kring polisiära insatser i specifika miljöer och vid specifika händelser.
  • Brottsutredning, inklusive forskning kring utredning av specifika kategorier av brott.

Polisforskare kan vara anställda av universitet eller högskolor, forskningsinstitut eller polisorganisationer. I Sverige gäller detta bland annat Rikspolisstyrelsen och Polishögskolan.

Många men inte alla polisforskare är forskarutbildade kriminologer, sociologer eller jurister. I Sverige är den mest kände polisforskaren och kriminologen troligen Leif G.W. Persson som före sin pensionering hade sin arbetsplats på Polishögskolan.