Hoppa till innehållet

Granskningsnämnden för radio och TV

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pliktsändning)

Granskningsnämnden för radio och TV (GRN) är ett beslutsorgan som i efterhand granskar att redan sända radio- och TV-program i Sverige följer de regler som finns i radio- och tv-lagen, statens sändningstillstånd och i innehållsvillkoren för public service på internet.[1] Den var tidigare en egen myndighet och ingick sedan 2010 i Myndigheten för press, radio och tv,[2] och sedan 2014 i Mediemyndigheten.

Nämnden var 2006 okänd för de flesta och under 30 % visste vart man skulle vända sig för att anmäla ett radio- eller TV-program.[3]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]
Granskningsnämnden för radio och TV (som egen myndighet)
DepartementKulturdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-4714
Inrättad1 juli 1994
Nedlagd31 juli 2010
EfterföljareGranskningsnämnden överfördes till Myndigheten för radio och tv
Sista direktörMagnus Larsson
InstruktionSFS 2007:1183

Bakgrunden till granskningsnämnden kan sägas vara den tidigare offentliga kontrollen över radion och televisionen. Givet ett begränsat utbud var det starkt önskvärt att detta inte dominerades av partiskt eller osakligt programinnehåll. Därför ålades radio- och televisionsföretagen att inte endast att hålla sig inom yttrandefrihetens gränser utan också respektera ytterligare regler i sändningstillståndet.

Granskningsnämnden var tidigare en statlig myndighet i Sverige som bildades den 1 juli 1994, och ersatte granskningsdelen av de tidigare myndigheterna Radionämnden och Närradionämnden. GRN:s myndighetschef hade titeln direktör.

Regeringen föreslog den 18 mars 2010 i propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) att Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV skulle avvecklas som egna myndigheter. Regeringen föreslog att myndigheternas verksamheter skulle överföras till den nyinrättade Myndigheten för radio och tv,[4] senare Myndigheten för press, radio och tv.[2] Inom den nya myndigheten fungerar Granskningsnämnden som ett självständigt beslutande organ.[5]

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]






Beslut 2015[6]

  Fällda inslag (4 %)
  Fridade men kritiserade inslag (1 %)
  Friade inslag (38 %)
  Ej prövade ärenden (49 %)
  Avskrivna ärenden (8 %)

Granskning av innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Granskningsnämnden undersöker om innehållet i Sveriges Radios, Sveriges Televisions, Sveriges Utbildningsradios och TV4:s radio- och TV-program uppfyller vissa krav på bland annat saklighet och opartiskhet. Nämnden granskar även om inslag otillbörligen gynnar kommersiella intressen. Inslag som prövas kan frias, kritiseras eller fällas.

Alla som sänder[förtydliga] radio och television i Sverige underställs krav vad gäller reklamavsnitts utformning.[källa behövs]

Under de föregående åren till 2020 sågs en ökande trend i antalet anmälningar.[7]

Det tar (2019) i genomsnitt 178 dagar för nämnden att fälla ett inslag.[8]

Under 2019 gjordes anmälningar mot fler än 1900 radio- och tv-program. Nämnden skrev av 55 % av anmälningarna utan utredning, 33 % av anmälningarna ledde till frianden och 9 % kunde ej prövas. En anledning till att program ej kan prövas var att det rörde sig om ett utländskt programbolag. Strax under 3 % av ärendena ledde till fällningar.[7]

Det stora antalet avskrivningar föranledde Riksrevisionen att inleda en utredning om nämndens arbete ledde till rättelser hos programföretagen.[7]

Uppmärksammade och vägledande granskningar

[redigera | redigera wikitext]

Några av de granskningar som uppmärksammats i media är de av Dokument inifråns reportage Könskriget och Uppdrag gransknings program "Metoo och Fredrik Virtanen" efter metoo.

2020 friades åter TV4:s inlsag där deltagare i sändning skrapar Trisslotter. Nämnden fann att inslaget innebar ett "otvetydigt kommersiellt gynnande" av Svenska Spel men att "gynnandet inte var otillbörligt då inslaget hade förekommit under lång tid och hade ett tillräckligt stort underhållningsintresse."[9][10]

Granskning av ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Nämnden granskar om SVT, SR och UR på ett transparent sätt redovisar hur de utför sina uppdrag, sedan sändningstillståndet 2014−2019 genom särskilda redovisningsvillkor.[11]:21m27s Ett av dessa villkor rör kommersiella samarbeten.[11]

Nämnden har upprepade gånger underkänt SVT:s transparens rörande Melodifestivalens ekonomi och företagets kommersiella samarbeten, trots att just Melodifestivalen lyftes fram som exempel i den proposition som låg till grund för redovisningsvillkoren.[11] Nämnden saknar sanktionsmöjlighet kopplad till granskningsprocessen undantaget att nämnden lämnar sin bedömning till regeringen vilket ligger till grund för beslut om framtida sändningstillstånd och anslagsvillkor.[11]

Granskningsnämndens rapportserie

[redigera | redigera wikitext]

GRN har utgivit ett antal rapporter relaterade till radio och tv. Dessa inkluderar bland annat den fram t.o.m. år 2015 årligt återkommande Svenskt TV-utbud / Svenskt Medieutbud.[12]

Nämndens sammansättning

[redigera | redigera wikitext]

Granskningsnämnden består av en ordförande, sex ledamöter samt fyra ersättare som alla utses av Sveriges regering. Ordföranden i nämnden ska vara, eller ha varit, domare.[13]

Ledamöter:

  • justitierådet Dag Mattsson (ordförande)
  • bankjuristen Ulrika Hansson
  • journalisten Clas Barkman
  • producenten och projektledaren Berivan Yildiz
  • journalisten och medieanalytikern Gunnar Springfeldt
  • psykologen och medicine doktor Malin Bergström
  • regissören och rådgivaren Bo-Erik Gyberg

Ersättare:

Tidigare ledamöter i urval:

Om anmälningar

[redigera | redigera wikitext]

Allmänheten kan anmäla program till granskningsnämnden som då prövar om innehållet strider mot sändningsreglerna. Vem som helst kan anmäla ett program för granskning, till skillnad från till exempel Pressens opinionsnämnd där endast den som anser sig själv utsatt för publicitetsskada kan anmäla. 5 % av anmälda inslag leder till en fällning eller kritik.[6]

Påföljder och konsekvenser vid fällande utslag

[redigera | redigera wikitext]

Om ett program fälls för partiskhet eller bristande saklighet kan radio- eller tv-kanalen åläggas att offentliggöra beslutet.

Ifall saken berör ekonomiska intressen, såsom otillbörligt gynnande, annonser och sponsring, och man därvid överträtt radio- och tv-lagen kan nämnden ansöka hos länsrätten om att programföretaget ska betala en särskild avgift.

Nämnden kan också förelägga till exempel en lokalradiostation vid vite att följa vissa andra bestämmelser, bland annat att innehållet i sändningarna ska ha lokal anknytning.[källa behövs]

En anmälan i, eller granskning av, Granskningsnämnden har inte alltid ett avskräckande syfte. När Jan Guillou var programledare för Rekordmagasinet (1981–1989) beskrev han det som "Alltid korrekt, men aldrig opartisk." och granskningarna av Granskningsnämnden framhölls som en triumf.[14] Varken Granskningsnämnden, Riksarkivet, eller Researchavdelningen på Sveriges Radio och Sveriges Television kunde 2022 med säkerhet svara på hur många gånger Guillou har fällts; det var minst fem, men antogs vara fler.[14]

Kritik och granskningar

[redigera | redigera wikitext]

Kraven på bl.a. opartiskhet och saklighet inom medier i allmänhetens tjänst, som t.ex. hos svenska public service, förutsätter att efterlevnaden kan granskas och eventuella överträdelser från regelverken kan påtalas. Public service-företagen har därför länge arbetat med modellen med en av regeringen utsedd granskningsnämnd som regelbundet granskar och friar eller fäller inslag i program after att dessa anmälts. Program kan även frias om de sänder kompletterande inslag efter att en anmälan inkommit.[a]

Myndigheten har kritiserats för att vara ett spel för gallerierna och meningen med granskningar som sällan leder till fällanden eller kritik har ifrågasatts.[16] I en rapport 2016 från den marknadsliberala tankesmedjan Timbro slog de fast att Granskningsnämnden misslyckas i sitt uppdrag att bedöma om SVT och SR lever upp till kravet på saklighet.[17]

En kritik som framförts är att Granskningsnämnden inte har i uppdrag att granska saklighet och opartiskhet i en programserie eller i hela programutbudet över tid utan bara granskar enskilda uttalanden.[18][19] Däremot gäller det omvända; enskilda program kan frias genom att nämnden vid sin prövning tar hänsyn till övrigt programutbud som anses balansera framställningen: "Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för lyssnarna."[20]

Bland Granskningsnämndens kritiker har funnits bl.a. TV4:s informationsdirektör Göran Ellung som år 2005 pläderade för Granskningsnämndens avskaffande för att ersättas med utökat ansvar för Pressens Opinionsnämnd.[21] Jan Scherman påpekade i september 2022 det sårbara i att Granskningsnämndens ledamöter utses av regeringen och att det utgör "ett rakt rör för den politiska makten att påverka hela vägen till programverksamheten."[22]


Riksrevisionen granskade Granskningsnämnden under 2020[23] och presenterade i december 2020 en rapport.[24] Riksrevisionen skrev att Granskningsnämndens granskning av programinnehållet var i stort sett effektiv och att den leder till önskat resultat, men rekommenderade att granskningsnämnden utvecklar motiveringarna till vissa beslut samt arbetade för att korta sina handläggningstider.[24]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Johan Romin berättade 2021 om hur han en gång hade anmält Sveriges Radio Sörmland till Granskningsnämnden. SR hade då kontaktat Romin och sänt ett kompletterande inslag med honom, ett inslag som bidrog till att det ursprungliga inslaget friades.[15]:16m30s

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Anmäla program”. mediemyndigheten.se. sid. Granskningsnämnden. https://mediemyndigheten.se/anmala-program/. Läst 13 februari 2024. 
  2. ^ [a b] ”Granskningsnämnden”. Myndigheten för press, radio och tv. u.å. https://www.mprt.se/om-oss/om-verksamheten/vara-namnder/granskningsnamnden/. Läst 23 april 2023. 
  3. ^ Pär Jansson. ”Granskningsnämnden okänd för många”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210818202638/https://www.journalisten.se/nyheter/granskningsnamnden-okand-manga. Läst 18 augusti 2021.  journalisten.se, 2 juni 2006.
  4. ^ ”Proposition 2009/10:115 - En ny radio- och tv-lag”. 18 mars 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/en-ny-radio--och-tv-lag_GX03115. 
  5. ^ ”Granskningsnämnden”. Arkiverad från originalet den 29 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200229181552/https://www.mprt.se/att-anmala/granskningsnamnden/. Läst 29 februari 2020. 
  6. ^ [a b] "Myndigheten för press, radio och TV årsredovisning 2015 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine." (s 24), radioochtv.se. Åtkomst den 20 november 2016.
  7. ^ [a b c] ”Beslutet: Nu ska Granskningsnämnden granskas”. Dagens Juridik. 28 april 2020. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/beslutet-nu-ska-granskningsnamnden-granskas/. Läst 29 april 2020. 
  8. ^ "Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör, etiska avvägningar vid begravningsbevakning och tidskrifterna som söker ny digital affär" (vid 19m42s), Medierna, Sveriges Radio, 25 januari 2020.
  9. ^ "TV4, Nyhetsmorgon, Triss-dragningen (dnr 19/01609) Arkiverad 31 mars 2020 hämtat från the Wayback Machine." (pdf Arkiverad 1 april 2020 hämtat från the Wayback Machine.), mprt.se, 30 mars 2020. Åtkomst den 4 april 2020.
  10. ^ "Sänkt ribba för corona-studier, ris och ros till krispaket, bor influencers på bondgård eller inte?" (vid 20m22s), Medierna, Sveriges Radio, 4 april 2020. Åtkomst den 4 april 2020.
  11. ^ [a b c d] "Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn", Medierna, Sveriges Radio, 2 februari 2019. Åtkomst den 2 februari 2019.
  12. ^ ”Publikationer”. Granskningsnämnden. Arkiverad från originalet den 1 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200301001128/https://www.mprt.se/sv/blanketter--publikationer/publikationer/svenskt-medieutbud/. Läst 1 mars 2020. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222024450/http://www.mprt.se/sv/att-anmala/granskningsnamnden/. Läst 22 december 2018. 
  14. ^ [a b] "DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden" (mp3) (vid 16m43s), Medierna, Sveriges Radio, 30 juli 2022.
  15. ^ "[1016280256-godton-126-johan-romin-avhopparen-fran-public-service.mp3 #126 - Johan Romin, avhopparen från Public Service]", God Ton, 26 mars 2021.
  16. ^ ”Granskningsnämnden ett spel för gallerierna”. Dagens Media. 29 mars 2016. https://www.dagensmedia.se/experter/debatt/granskningsnamnden-ett-spel-for-gallerierna-6536299. 
  17. ^ Olin, Mats; Thyselius, Erik (13 april 2016). ”Sakligheten i SVT och SR – en granskning av Granskningsnämnden”. Timbro. https://timbro.se/allmant/sakligheten-svt-och-sr-en-granskning-av-granskningsnamnden/. Läst 25 november 2023. 
  18. ^ ”Debatten om Public Service kom för sent”. Timbro. 27 november 2018. https://timbro.se/smedjan/debatten-om-public-service-kom-for-sent/. 
  19. ^ ”Ny rapport visar på GAL-vinkling i public service”. Näringslivers Medieinstitut. 8 juni 2019. https://naringslivets-medieinstitut.se/ny-rapport-visar-pa-gal-vinkling-i-public-service/. 
  20. ^ ”Sommar i P1, 2018-08-18, program med Sara Danius; fråga om opartiskhet”. Granskningsnämnden. 21 december 2018. Arkiverad från originalet den 21 december 2018. https://web.archive.org/web/20181221180712/http://www.mprt.se/casedecisions/229332.pdf. Läst 21 december 2018. 
  21. ^ ”Granskningsnämnden måste läggas ned”. Dagens Nyheter. 11 april 2005. https://www.dn.se/debatt/granskningsnamnden-maste-laggas-ned/. 
  22. ^ Jan Scherman. ”SD:s hot mot public service är på allvar”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221001154833/https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jlBoQz/jan-scherman-om-sd-och-public-service. Läst 10 februari 2024.  Aftonbladet, 21 september 2022.
  23. ^ Joachim Voss Sundell. ”Riksrevisionen ska granska Granskningsnämnden”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210818200639/https://www.svt.se/kultur/riksrevision-inleder-granskning-av-granskningsnamnden. Läst 18 augusti 2021.  svt.se, 21 januari 2020.
  24. ^ [a b] ”För förtroendets skull – granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26)”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210523011450/https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2020/for-fortroendets-skull---granskningsnamndens-granskning-av-public-service.html. Läst 18 augusti 2021.  (”pdf”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210816205237/https://www.riksrevisionen.se/download/18.15e3f21a1764138972adcd5/1607516025129/RiR%202020_26%20Anpassad.pdf. Läst 18 augusti 2021. ) riksrevisionen.se, 10 december 2020.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Rydbeck, Olof (1991). ”Från medborgarnämnd till ämbetsverk: radionämnden granskas”. Presshistorisk årsbok (Stockholm : Föreningen Pressarkivets vänner, 1984-) 1991 (8),: sid. 49-57 : ill.. ISSN 0282-020X. ISSN 0282-020X ISSN 0282-020X.  Libris 2885230
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Granskningsnämnden_för_radio_och_TV&oldid=55162727”