Pjotr Tolstoj (1769–1844)
| Pjotr Tolstoj | |
 | |
| Född | 1769 |
|---|---|
| Död | 28 september 1844 Moskva |
| Begravd | Donskoj klosters kyrkogård |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Kejsardömet Rysslands ambassadör Medlem av Riksrådet | |
| Maka | Maria Golitsyna |
| Barn | Jevdokija Tolstaja (f. 1795) Aleksej Tolstoj (f. 1797) Sofia Tolstaja (f. 1800) Aleksandr Tolstoj (f. 1801) Jegor Tolstoj (f. 1802) Vladimir Tolstoj (f. 1805) Aleksandra Mordovina (Tolstaja) (f. 1807) Иван Петрович Толстой (f. 1810) |
| Föräldrar | Aleksandr Tolstoj Jevdokija Izmajlova |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Sankt Alexander Nevskij-orden Sankt Georgsorden Första klassen av Röda örns orden Hederslegionen Svarta örns orden Sankt Stefansorden Röda örns orden Georgsorden, tredje klass Andreasorden Vita örnens orden Guldsabel "för tapperhet" Sankt Annas orden, första klass Sankt Vladimirs orden, första klassen Sankt Vladimirs orden, andra klassen Pour le Mérite | |
| Redigera Wikidata | |
Pjotr Aleksandrovitj Tolstoj (ryska: Пётр Александрович Толстой), född 1769, död 28 september 1844 i Moskva, var en rysk greve, militär och diplomat. Han var sonsons son till Pjotr Tolstoj (1645–1729).
Tolstoj kommenderade 1805 den ryska kåren i norra Tyskland, deltog 1807 i underhandlingarna med Napoleon I och var 1807–1808 sändebud i Paris. År 1812 var han överbefälhavare för Moskvalantvärnet och förde 1813 under Levin August von Bennigsen befälet över en kår i Tyskland, där han bland annat tvingade Hamburg till kapitulation. Samma år utnämndes han till general av infanteriet samt blev 1823 ledamot av riksrådet, 1828 befälhavare för alla militärkolonier, kommendant i Sankt Petersburg och president i riksrådets andra avdelning. År 1831 drev han som general en chef för reservarmén i Polen de polska insurgenterna ur Litauen.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Tolstoj, 2. Petr Aleksandrovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)