Pjotr Sjuvalov

Pjotr Sjuvalov
	Pjotr Sjuvalov
Född	15 juli 1827 (g.s.); Sankt Petersburg
Död	10 mars 1889 (g.s.) (61 år); Sankt Petersburg
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Pagekåren
Sysselsättning	Diplomat, politiker, officer, His Imperial Majesty's Own Chancellery
Befattning
	Ambassadör; Medlem av Riksrådet
Maka	Jelena Tjertkova
Barn	Andrej Sjuvalov (f. 1865)
Föräldrar	Andrej Sjuvalov; Tekla Valentinovitj
Släktingar	Pavel Sjuvalov (syskon)
Utmärkelser
	Guelferorden (1855); Hessiska Ludvigsorden (1855); Sankt Stanislausorden, första klassen (1860); Guldsabel "för tapperhet" (1863); Sankt Annas orden, första klass (1863); Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden (1864); Preussiska Kronorden (1867); Hessiska Filip den ädelmodiges orden (1867); Storofficer av Hederslegionen (1867); Fredriksorden (1867); Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1867); Bayerska kronorden (1868); Ryska vita örnens orden (1868); Vita falkens orden (1870); Sankt Alexander Nevskij-orden (1870); Württembergska kronorden (1871); Storkorset av Röda örns orden (1872); Osmanié-orden (1872); Storkorset av Leopoldsorden (1872); Rutkroneorden (1874); Storkors av Leopoldorden (1874); Storkors av Sankt Stefansorden (1874); Storkors av Frälsarens orden (1876); Nassauska Gyllene lejonets orden; Sankt Vladimirs orden, andra klassen med svärd; Sankt Vladimirs orden, första klassen; Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen; Frälsarens orden
	Redigera Wikidata

Pjotr Andrejevitj Sjuvalov (ryska: Пётр Андреевич Шувалов), född 27 juli (gamla stilen: 15 juli) 1827 i Sankt Petersburg, död där 22 mars (gamla stilen: 10 mars) 1889, var en rysk ämbetsman och diplomat. Han var sonson till Pavel Sjuvalov (1776–1823) och bror till Pavel Sjuvalov (1830–1908).

Sjuvalov var överpolismästare i Sankt Petersburg, sedan generalguvernör över östersjöprovinserna, var 1866–1874 chef för "tredje avdelningen av hans majestäts särskilda kansli" (politiska polisen). Han utnämndes 1874 till sändebud i London och var en av Rysslands representanter vid Berlinkongressen 1878. År 1879 lämnade han det offentliga livet. Han tillhörde det strängt konservativa partiet, men var i sin utländska politik försonlig och medlande.

Källor

Sjuvalov, 4. Petr Andrejevitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Noter