Hoppa till innehållet

Petr Lebedev

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pjotr Lebedev)
Petr Lebedev
Född24 februari 1866 (g.s.)[1][2]
Moskva[1][3][4]
Död1 mars 1912[2] (46 år)
Moskva[5][4][6]
BegravdNovodevitjekyrkogården
Medborgare iKejsardömet Ryssland[7][8][9]
Utbildad vidMoskvas kejserliga tekniska skola, [1]
Strasbourgs universitet[1]
Sankt Petersburgs statliga teknologiska institut
Strasbourgs universitet
Moskvauniversitetet[10]
SysselsättningFysiker[11][12][13], universitetslärare
ArbetsgivareMoskvas kejserliga universitet (1900–1911)[14]
Moskva bys folkelige universitet (1909–)[14]
Redigera Wikidata

Petr Lebedev, ryska: Пётр Николаевич Лебедев, Pjotr Nikolajevitj Lebedev, född 24 februari 1866, död 1 mars 1912, var en rysk fysiker.

Lebedev blev professor i fysik vid universitetet i Moskva 1900. Han undersökte elektromagnetiska problem och lyckades 1899 experimentellt påvisa det tryck, som ljuset utövar i sin fortplantningsriktning och som James Clerk Maxwell härledde ur den elektromagnetiska ljusteorin. Lebedev arbetade även med akustiska problem och studerade speciellt de korta ljudvågorna. Bland hans skrifter märks Die Druckkräfte des Liches (1912).

  1. ^ [a b c d] Yuri Alekseevich Chramov, Петр Николаевич Лебедев и его школа (К 120-летию со дня рождения), Uspekhi Fizicheskikh Nauk, 10.3367/UFNR.0150.198612F.0585.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bg2sqf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.turpion.org .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, www.panoramio.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.vanderkrogt.net .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, iopscience.iop.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Taylor & Francis .[källa från Wikidata]
  10. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.dtic.mil .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, Springer .[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b] The A.L. Shanyavsky Moscow City People’s University: at the Beginning of Experimental Biology, vol. 9, 4, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2017, s. 57-78.[källa från Wikidata]