Pigdebatten

Pigdebatten är en benämning på en svensk politisk debatt, som inleddes på 1990-talet om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Sedan 2000-talet har regler för sådana tjänster reformerats.

Etymologi

Namnet "pigdebatten" togs från begreppet piga, som fram till ungefär 1919 var en vanlig benämning på unga kvinnor anställda för att utföra husligt arbete i privathem, ofta i överklass och övre medelklass. Därefter ersattes begreppet med termer som barnflicka och hembiträde, men pigbegreppet levde kvar som benämning på tjänsteflickor på landsbygden. Termen "piga" användes främst av förslagets motståndare på grund av ordets negativa klang och yrkets historiskt jämförelsevis låga status.

Historik

Debatten initierades av nationalekonomen Anne-Marie Pålsson vid ett socialdemokratiskt seminarium i Almedalen 1993 och följdes året därpå av boken Finns det en marknad för hemarbete? som Pålsson publicerade tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman.^[1]^[2]

Framför allt borgerliga politiker var positiva till avdrag för hushållsnära tjänster och menade att det skulle minska svartarbete och bidra till ökad sysselsättning. Många från vänsterhåll förhöll sig däremot mer negativt och menade att det skulle öka klasskillnaderna samt drog paralleller till tiden före 1970-talet, då det var relativt vanligt att kvinnor var anställda i husligt arbete i Sverige och man jämförde med deras förhållanden. Därefter har debatten ibland återingen blossat upp, framför allt i samband med riksdagsval i Sverige.^[3]

Skatteavdrag, så kallat RUT-avdrag, för hushållsnära tjänster infördes i Sverige den 1 juli 2007,^[4] under den borgerliga regeringen Reinfeldt.

Referenser

Noter

^ ”Finns det en marknad för hemarbete?”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2016. https://archive.is/20160131180104/http://www.sns.se/forlag/finns-det-en-marknad-hemarbete. Läst 31 januari 2016.
^ ”Hemnära marknadstjänster - kvinnornas befriare?”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201034753/http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2168/1927. Läst 31 januari 2016.
^ Folket, 17 november 2001 - Köpa städhjälp eller inte debatteras på Faktorimuseet Arkiverad 26 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ Lovisa Sköld (23 november 2009). ”Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K02_TI_12_A05TI0902.pdf. Läst 29 februari 2012.

Vidare läsning

Lena Lindgren "Klokt biträdd hemservice", Dagens Nyheter 18/1 1994.

[1] ”Finns det en marknad för hemarbete?”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2016. https://archive.is/20160131180104/http://www.sns.se/forlag/finns-det-en-marknad-hemarbete. Läst 31 januari 2016.

[2] ”Hemnära marknadstjänster - kvinnornas befriare?”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201034753/http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2168/1927. Läst 31 januari 2016.

[3] Folket, 17 november 2001 - Köpa städhjälp eller inte debatteras på Faktorimuseet Arkiverad 26 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[4] Lovisa Sköld (23 november 2009). ”Hushållsnära tjänster – mest för höginkomsttagare”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0001_2009K02_TI_12_A05TI0902.pdf. Läst 29 februari 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]