Picea obovata
| Picea obovata Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Barrväxter Pinopsida |
| Ordning | Tallordningen Pinales |
| Familj | Tallväxter Pinaceae |
| Släkte | Granar Picea |
| Art | Picea obovata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Picea obovata | |
| Auktor | Ledeb. |
| Synonymer | |
|
Pinus obovata (Ledeb.) Turcz. Pinus abies f. obovata (Ledeb.) Voss Pinus abies var. obovata (Ledeb.) Andersson ex A. Murray bis Pinus abies Pall. Picea vulgaris var. altaica Tepl. Picea obovata var. tschiketamanica Luchnik Picea obovata var. seminskiensis Luchnik Picea obovata subsp. petschorica Govor. Picea obovata var. pendula Luchnik Picea obovata var. lutescens Luchnik Picea obovata var. lucifera Luchnik Picea obovata var. krylovii Luchnik Picea obovata var. densifolia Luchnik Picea obovata var. brevifolia Luchnik Picea obovata var. argentea Luchnik Picea excelsa var. obovata (Ledeb.) Blytt Picea abies var. obovata (Ledeb.) Lindq. Picea abies subsp. obovata (Ledeb.) Hultén Abies obovata (Ledeb.) Loudon Abies excelsa var. obovata (Ledeb.) K. Koch Abies excelsa var. altaica (Tepl.) Willk. | |
Picea obovata[2][3][4] är en tallväxtart som beskrevs av Carl Friedrich von Ledebour. Picea obovata ingår i släktet granar, och familjen tallväxter.[5][6] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
Arten förekommer i nästan hela Ryssland med undantag av den sydliga europeiska delen samt i Mongoliet. Den växer i låglandet och i bergstrakter upp till 2000 meter över havet. Picea obovata är ett typiskt träd för den ryska taigan och den når sydliga delar av tundran. Trädets rötter är förankrade i jordskiktet ovanför permafrosten.[1]
Picea obovata kan bilda skogar där inga andra trädarter växer eller den bildar barrskogar tillsammans med pichtagran (Abies sibirica). På torra ställen kan även den vanliga tallen (Pinus sylvestris) ingå i skogarna. I den europeiska delen av utbredningsområdet hittas även dahurlärk och lövträd av björksläktet och poppelsläktet tillsammans med Picea obovata.[1]
I några delar av utbredningsområdet kan temperaturen sjunka till -60° C. Somrarna är ofta korta och därför kan exemplar med en stamdiameter av 10 cm vara 100 år gamla.[1]
Artens trä används främst för produktionen av pappersmassa. Det finns däremot flera andra användningsområden. Till exempel konstrueras musikinstrument av träet. Picea obovata är det mest brukade trädet i Ryssland räknat i volym.[1]
Skogarna med Picea obovata täcker flera miljoner kvadratkilometer i Sibirien. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Farjon, A. 2013 Picea obovata . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 februari 2020.
- ^ Bean, W.J., 1980Trees and shrubs hardy in the British Isles, ed. 8, Vols. 1-4 John Murray, London
- ^ Farjon, A., 1990Pinaceae. [Regnum Vegetabile Vol. 121] Koeltz Scientific Books, Königstein
- ^ Ledeb., 1833 In: Fl. Altaica 4: 201.
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/14376539. Läst 26 maj 2014.
- ^ Conifer Database. Farjon A., 2011-02-11
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Picea obovata.
Wikispecies har information om Picea obovata.
|