Phyllomys lundi
Phyllomys lundi Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Däggdjur Mammalia |
Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
Ordning | Gnagare Rodentia |
Familj | Lansråttor Echimyidae |
Släkte | Phyllomys |
Art | Phyllomys lundi |
Vetenskapligt namn | |
§ Phyllomys lundi | |
Auktor | (Leite, 2003) |
Hitta fler artiklar om djur med |
Phyllomys lundi[2] är en däggdjursart som först beskrevs av Yuri Leite år 2003.[3] Phyllomys lundi ingår i släktet Phyllomys och familjen lansråttor.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]P. lundi är mindre än de flesta andra arterna i släktet Phyllomys, har svansborsthårtoppar i orange, och har mörkare päls än de andra små arterna med orangea svansborsthårtoppar. I pälsen på ovansidan är flera taggar inblandade. Undersidan är täckt av krämfärgad till vit päls. På hela längden av den bruna svansen förekommer hår. I övrigt delar arten i hög grad utseende med övriga Phyllomysarter.[3]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Denna trädklättrande gnagare har endast påträffats i två små regnskogsområden i sydöstra Brasilien, i delstaterna Minas Gerais respektive Rio de Janeiro. Arten bedöms vara starkt hotad, på grund av att den återfinns på så få och från varandra isolerade platser, och eftersom dess habitat hotas av skogsavverkning.[1]
Namngivning
[redigera | redigera wikitext]Artnamnet syftar på den danske naturforskaren Peter Wilhelm Lund.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Leite, Y., Loss, C. 2016 Phyllomys lundi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 7 januari 2017.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Phyllomys lundi
- ^ [a b c] Leite, Y. L. R. 2003. "Evolution and Systematics of the Atlantic Tree rats, Genus Phyllomys, with Description of Two New Species". Berkeley: University of California Press. 118
|