Hoppa till innehållet

Philodryas tachymenoides

Från Wikipedia
Philodryas tachymenoides
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläktePhilodryas
ArtPhilodryas tachymenoides
Vetenskapligt namn
§ Philodryas tachymenoides
Auktor(Schmidt & Walker, 1943)
Synonymer
Dromicus tachymenoides SCHMIDT 1943[2]
Liophis tachymenoides[3]
Incaspis tachymenoides[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Philodryas tachymenoides[2] är en ormart som beskrevs av Schmidt och Walker 1943. Philodryas tachymenoides ingår i släktet Philodryas och familjen snokar.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Arten listas ibland i släktet Incaspis.[3]

Denna orm förekommer i södra Peru och norra Chile. Arten lever i låglandet och i bergstrakter upp till 3350 meter över havet. Philodryas tachymenoides vistas i öknar och i regioner som domineras av växter från tillandsiasläktet.[1] Honor lägger ägg.[3]

Några exemplar dödas av människor som inte vill ha ormar nära sin bostad. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Aguilar, C., Perez, J., Venegas, P., Quiroz Rodriguez, A. & Sallabery, N. 2014 Philodryas tachymenoides . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 31 augusti 2021.
  2. ^ [a b] Schmidt,K.P. & WALKER Jr. ,W.F. (1943) Snakes of the Peruvian coastal region., Zool. Ser. Field Mus. nat. Hist., Chicago, 24: 297-327
  3. ^ [a b c d] Incaspis tachymenoides i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/liophis+tachymenoides/match/1. Läst 24 september 2012.