Hoppa till innehållet

Phaeoacremonium aleophilum

Från Wikipedia
Phaeoacremonium aleophilum
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionSporsäcksvampar
Ascomycota
KlassSordariomycetes
OrdningDiaporthales
FamiljTogniniaceae
SläktePhaeoacremonium
ArtPhaeoacremonium aleophilum
Vetenskapligt namn
§ Phaeoacremonium aleophilum
AuktorW. Gams, Crous, M.J. Wingf. & Mugnai 1996
Synonymer
Pleurostoma minimum (Tul. & C. Tul.) M.E. Barr, J.D. Rogers & Y.M. Ju 1993[1]
Longoa paniculata Curzi 1927[2]
Erostella minima (Tul. & C. Tul.) Traverso 1906[3]
Togninia minima (Tul. & C. Tul.) Berl. 1900[4]
Calosphaeria minima Tul. & C. Tul. 1863[5]

Phaeoacremonium aleophilum är en svampart[6] som beskrevs av W. Gams, Crous, M.J. Wingf. & Mugnai 1996. Phaeoacremonium aleophilum ingår i släktet Phaeoacremonium och familjen Togniniaceae.[7][8] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

  1. ^ Barr, M.E.; Rogers, J.D.; Ju, Y.-m. (1993) Revisionary studies in the Calosphaeriales, In: Mycotaxon 48:529–535
  2. ^ Curzi (1927) , In: Atti Ist. bot. R. Univ. Pavia, 3 Sér. 3(3):204
  3. ^ Traverso (1906) , In: J. Mycol. 12:48
  4. ^ Berl. (1900) , In: Icon. fung. (Abellini) 3:9
  5. ^ Tul. & C. Tul. (1863) , In: Select. fung. carpol. (Paris) 2:112
  6. ^ Crous, P.W.; Gams, W.; Wingfield, M.J.; Wyk, P.S. van (1996) Phaeoacremonium gen. nov. associated with wilt and decline diseases of woody hosts and human infections, In: Mycologia 88(5):786–796
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/phaeoacremonium+aleophilum/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23