Peuraure
.jpg) Peuraure sommaren 2015. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Jokkmokks kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jokkmokks socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 66°47′30″N 17°57′56″Ö / 66.79158°N 17.96551°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7411248, 630369 |
  Peuraure
| |
 Karta över sjön Peuraure. | |
| Mått | |
| Areal | 18 km² [1] |
| Höjd | 441 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 47,2 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Luleälvens huvudavrinningsområde (9000) |
| Utflöde | Pärlälven |
| VattendragsID (VDRID) | 739447-166317 |
| GeoNames | 2684169 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} God |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE741014-160285) |
| Övrigt | |
| SjöID | 741014-160285 |
| ID vattenförekomst | SE741014-160285 |
| Vattenytans ID (VYID) | 741213-159504 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
| Natura 2000 | Pärlälvens fjällurskog (SE0820156)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 741104-159418 |
| Namn | Utloppet av Peuraure |
| Areal | 97,23 km² |
| Vattenytor | 18,17 km² |
| Sjöprocent | 18,69 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 517,37 km² |
| Biflödesordning | 3 |
| Utflöde | Pärlälven |
| VattendragsID (VDRID) | 739447-166317 |
| Avstånd till havet | 287 km |
| Medelhöjd | 563 m ö.h. |
| Område nedströms | 740947-160314 |
| Källor | [4][5][6] |
Peuraure (modern stavning Bievrávrre) är en sjö i Jokkmokks kommun i Lappland och ingår i Luleälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 18 kvadratkilometer och ligger 441 meter över havet. Peuraure ligger i Pärlälvens fjällurskog Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Pärlälven.
Sjöns namn är samiskt. Förleden är adjektivet bievrek som betyder 'reslig, ståtlig, stilig' och som lånats in från finskans peura, 'vildren'. Efterleden är en förkortad form av jávrre, 'sjö'.[7]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Peuraure ingår i det delavrinningsområde (741104-159418) som SMHI kallar för Utloppet av Peuraure. Medelhöjden är 563 meter över havet och ytan är 97,23 kvadratkilometer. Räknas de 27 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 517,37 kvadratkilometer. Pärlälven som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 287 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (61 procent) och kalfjäll (14 procent). Avrinningsområdet har 18,17 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 18,7 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Korhonen, Olavi; Anderson Hans (2010). Samiska ortnamn vid vägar och färdleder i Lule lappmark: en liten bok om lulesamiska natur- och bebyggelsenamn vid gamla och moderna färdvägar i Lule lappmark, som är en del av Sábme, där Laponia, Lapplands världsarv ligger ([4.betydligt utök. publ.]). Jokkmokk: Förlag Hans Anderson. Libris 12192455. ISBN 978-91-633-7325-1