Petrus Wettersten
| Petrus Wettersten | |
| Född | 28 maj 1686[1] Maria Magdalena församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 28 maj 1742 (56 år) Häradshammars församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Häradshammars församling (1719–1742)[1] Kontraktsprost, Vikbolands kontrakt (1732–1742)[1] | |
| Släktingar | Johan Wettersten (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Wettersten, född 28 maj 1686 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 28 maj 1742 i Häradshammars församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Petrus Wettersten föddes 1686 i Maria Magdalena församling, Stockholm. Han var son till provinsialtullinspektorn Petter Hindriksson Wettersten i Östergötland och Catharina Sundelius. Wettersten studerade i Norrköping och Linköping. Han blev 22 november 1706 student vid Uppsala universitet och avlade magisterexamen 12 juni 1716. Wettersten prästvigdes 18 november 1719 och blev samma år kyrkoherde i Häradshammars församling. År 1732 blev han kontraktsprost i Vikbolands kontrakt. Han avled 1742 och begravdes 20 juli samma år i Häradshammars kyrka med likpredikan av domprosten Andreas Olavi Rhyzelius.[2]
Wettersten predikade vid prästmötet 1722, opponens vid prästmötet 1725 och preses vid prästmötet 1736. Ett porträtt av Wettersten finns i sakristian i Häradshammars kyrka.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Wettersten gifte sig 26 maj 1720 med Elisabeth Tzander (1680–1754). Hon var dotter till kyrkoherden Johannes Tzander och Catharina Ventilia i Höreda församling. Tzander var änka efter kyrkoherden Haquinus Kylander i Häradshammars församling. Wettersten och Tzander fick tillsammans barnen Petrus Wettersten (1721–1722), Hedvig Wettersten (1721–1722), Anna Sophia Wettersten (1721–1722) och Haquinus Wettersten (1723–1724).[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1715 – De Hermathena SvioGothicae Gentis profana, P. I, Uppsala.[2]
- 1716 – De Hermathena SvioGothicae Gentis profana, P. II, Uppsala.[2]
- 1736 – Dissertatio synodalis de Renovatione & Bonis Operibus, Linköping.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 410-413, läst: 23 februari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 410-413. Libris 41149