Petrus Hörberg
| Petrus Hörberg | |
| Född | 3 mars 1684[1] Höreda församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 17 juni 1761[1] (77 år) Vadstena församling[1], Sverige |
| Begravd | Vadstena klosterkyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde i Vadstena pastorat (1724–1761)[1] Kontraktsprost i Dals kontrakt (1725–1761)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Hörberg, född 3 mars 1684 i Höreda, död 17 juni 1761 i Vadstena, var en svensk kyrkoherde i Vadstena församling.
Ett porträtt av Hörberg finns i Vadstena klosterkyrkas sakristia.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Hörberg föddes 3 mars 1684 på Rävberg i Höreda socken. Han var son till bonden Jon Pädersson och Karin Birgersdotter. Hörberg blev hösten 1703 student vid Uppsala universitet. 12 juni 1716 blev han magister primus. Han blev gymnasieadjunkt i Linköping 8 augusti 1718. Konrektor blev han 29 april 1719 och rektor 10 januari 1722. Hörberg blev 25 augusti 1722 lektor i filosofi, men tillträdde först tjänsten 1723. 11 december 1724 blev han kyrkoherde i Vadstena församling och 1725 kontraktsprost i Dals kontrakt. Hörberg avled 17 juni 1761 i Vadstena av vattusot och begravdes 21 september i Vadstena klosterkyrka.[2]
1729 var han preses vid prästmötet.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Hörberg gifte sig första gången 10 juli 1722 med Elisabeth Duræus (född 1696). Hon var dotter till en kyrkoherde i Kuddby församling.
Hörberg gifte sig andra gången 9 maj 1725 med Maria Doræus. Änka efter företrädaren Nils Moëll. Hon var dotter till kyrkoherden Johannes Doræus och Maria Bark i Jäder. De fick tillsammans sonen Carl (1726-1739).
Hörberg gifte sig tredje gången 12 maj 1734 med Catharina Mört (1686-1764). Änka efter postmästaren Birger Tollbom. Hon var dotter till Peder Mört som var pastor vid Vadstena krigsmanshusförsamling.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1713 - De abstinentia veterum Christianorum a legendis libris profanis. Uppsala.
- 1716 - De stimulis gloriæ. Uppsala.
- 1729 - De persona Christi, diss synod. Linköping.
Manuskript
[redigera | redigera wikitext]- Ett tal över riksrådet Carl Piper.
Litteratur och källor
[redigera | redigera wikitext]- Meurling, Erik; Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl (1916-1917). Linköpings stifts herdaminne. 2. Linköping: Östgöta Correspondentens Boktryckeri AB. sid. 396-400. Libris 41148
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 2, 1917, s. 396-400.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. 196. Vadstena klosterkyrka. - 3. Gravminnen: Östergötland Robert Bennett.