Hoppa till innehållet

Peter van Suchtelen

Från Wikipedia
Peter van Suchtelen
Peter van Suchtelen iklädd uniform. På bröstet syns bland annat kraschan för Serafimerorden. Avporträtterad 1821 av Jacob Axel Gillberg i Stockholm.
Född2 augusti 1751[1][2]
Grave[1], Nederländerna
Död18 januari 1836[1] ​eller ​1822[3]
Stockholm[1]
BegravdSolna kyrkogård och Norra begravningsplatsen
Medborgare iKonungariket Nederländerna
Utbildad vidUniversitetet i Groningen
SysselsättningDiplomat, militär befälhavare[4], målare, militär, politiker[4]
Befattning
Kejsardömet Rysslands ambassadör
Medlem av Riksrådet
MakaAmarentia Wilhelmina Harting
BarnLuiza Petrovna Suchtelen (f. 1780)
Paul van Suchtelen (f. 1788)
Konstantin Suchtelen (f. 1790)
FöräldrarMr. Cornelis van Suchtelen[5]
Theodora Emilia van Cattenburch[5]
Utmärkelser
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen (1789)[6]
Georgsorden, fjärde klass (1789)[6]
Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1790)[6]
Sankt Annas orden, första klass (1799)[6]
Sankt Johannes av Jerusalems orden (1801)[6]
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden (1803)[6]
Sankt Vladimirs orden, första klassen (1808)[6]
Riddare av Serafimerorden (1813)[6]
Andreasorden (1826)[6]
Andreasorden med briljanter (1834)[6]
Guldsabel "för tapperhet"[7]
Kungliga Svärdsorden[7]
Redigera Wikidata

Johan Peter van Suchtelen eller Jan Pieter van Suchtelen, född 2 augusti 1751 i Brabant, död 6 januari 1836 i Stockholm, var en rysk greve och ambassadör i Stockholm.

Peter van Suchtelens gravvård på Solna kyrkogård.

Peter van Suchtelen, som några år var professor i matematik vid universitetet i Leiden, kallades 1783 av Katarina II till Ryssland och fick där anställning vid artillerikåren. 1789 och 1790 deltog han i kriget mot Sverige i Finland. 1793 kommenderades han till Polen och fick i uppdrag att iståndsätta fästningarna där. Efter den ryska generalstabens återupprättande 1801 blev Johan Peter van Suchtelen dess skicklige och energiske organisatör och inkallade ett stort antal dugliga officerare från utlandet.

År 1807 blev van Suchtelen skickad som diplomatiskt ombud till Preussen. Åren 1808 och 1809 var han anställd som stabschef och ingenjörbefälhafvare vid ryska armén i Finland, och under Sveaborgs belägring hade han befälet över ryska härens artilleri samt var drivande i underhandlingarna med Sveaborgs kommendant.

År 1810 sändes han som ambassadör till Sverige och blev efter hand mycket populär. Han flyttade in på adressen Drottninggatan 86 som också kom att innehålla hans stora boksamling. Han medföljde sedermera kronprinsen Karl Johan först till mötet med kejsar Alexander i Åbo, sedan vid det svenska högkvarteret under tyska fälttåget 1813 och på fälttåget mot Danmark 1814. Därefter stannade han i Stockholm till sin levnads slut.

I Stockholm hade han sitt lantställe i Villa Beylon vid Ulriksdals slott. Han invaldes 1817 i Vetenskapsakademin.

Under Johan Peter van Suchtelen namn trycktes Precis de la guerre de Finland 1808-1809 (Kriget mellan Sverige och Ryssland 1808 och 1809, fast boken var författad av hans son.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska ordnar

[redigera | redigera wikitext]

Utländska ordnar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d] Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt lexikon för Finland: 3649, läst: 8 maj 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ Jan Peter van Suchtelen, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4829-1416928957435, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp01090723, läst: 23 januari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo20201064667, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h i j] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3649.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.museum.ru , läst: 11 oktober 2023.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]