Peter Santesson
Peter Santesson, född 1974, är en svensk statsvetare och skribent. Santesson är vd för Infostat, tidigare chef för opinionsanalys på Demoskop och krönikör i Expressen (2020–).[1] Han har tidigare varit krönikör i bland annat Dagens Samhälle (2014–2020)[2] och Skånska Dagbladet[3].[4] Santesson var chefredaktör för Kvartal 2016–2017.
Santesson har varit förlagschef på Timbro,[5] forskare på forskningsinstitutet Ratio och förläggare på Studentlitteratur.[4]
Sedan 2007 driver Santesson bloggen Inslag.[4]
2020 grundade Santesson opinionsundersökningsföretaget Infostat AB[6]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Att studera symbolpolitik — fyra problem och tänkbara lösningar (2001)[7]
- Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Peter Santesson”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/. Läst 2 januari 2022.
- ^ "Peter Santesson" (124 den 30 september 2019), dagenssamhalle.se. Åtkomst den 29 september 2019.
- ^ Hanna-Marie Björklund. "Skatter är en fråga om moral Arkiverad 29 september 2019 hämtat från the Wayback Machine.", Skånska Dagbladet, 27 maj 2015. Åtkomst den 29 september 2019.
- ^ [a b c] "Vem, vad och varför Arkiverad 29 september 2019 hämtat från the Wayback Machine.", inslag.se. Åtkomst den 29 september 2019.
- ^ Oscar Hjertqvist. ”Det politiska bidragsberoendet – finansieringen av Sveriges politiska partier”. Arkiverad från originalet den 29 september 2019. https://web.archive.org/web/20190929193921/https://timbro.se/app/uploads/2013/04/det_politiska_bidragsberoendet_utan_0-1.pdf. Läst 29 september 2019. Timbro, april 2013.
- ^ ”Infostat AB - Företagsinformation”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/5592670326/infostat-ab. Läst 8 januari 2022.
- ^ Peter Santesson-Wilson. ”Att studera symbolpolitik — fyra problem och tänkbara lösningar”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070812154704/http://www.statsvetenskapligtidskrift.se/cms/documents/A47C7100-9FDE-4E66-A7C0-A1A150BE6B49.pdf. Läst 29 september 2019. Statsvetenskaplig Tidskrift 2001, årg 104 nr 1 s 1-27.