Peter Nilson
- Det här är en artikel om författaren Peter Nilson. För artiklar om andra personer med samma namn, se Peter Nilsson.
Peter Nilson | |
Född | 17 oktober 1937 |
---|---|
Död | 8 mars 1998 (60 år) |
Yrke | Astronom, Författare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | svenska[1] |
Verksam | 1977–1998 |
Genrer | Populärvetenskap, Magisk realism, Science fiction |
Priser | Harry Martinson-priset Övralidspriset |
Nils Peter Herman Nilson, född 17 oktober 1937 i Näsby församling, Jönköpings län, död 8 mars 1998 i Skärplinge, Uppsala län, var en svensk astronom, skribent och författare av både populärvetenskap och skönlitteratur.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Peter Nilson föddes i Näsby, Jönköpings län [2] och var under tidiga tonåren lantbrukare. Men vetenskapen med storheter som Darwin och Einstein gjorde intryck på honom, vilket resulterade i att han läste in både realskola och gymnasium via korrespondens. I början av 1960-talet började Nilson studera vid Uppsala universitet, först matematik, därefter teoretisk fysik, estetik, idé- och lärdomshistoria och astronomi.
Nilson tog 1962 kandidatexamen och 1967 licentiatexamen. År 1964 började han arbeta på Uppsala astronomiska observatorium, där han 1965–1971 var amanuens och 1971–1977 forskarassistent. 1974 blev Nilson fil.dr och docent i astronomi, och i sin doktorsavhandling, On the orientation of galaxies in space, föreslog han en ny katalogisering av galaxerna. Tre år senare lämnade han observatoriet för att bli författare. Hans mycket omfattande galaxkatalog, Uppsala General Catalogue of Galaxies (UGC), är numera ett standardverk inom galaxforskningen, och har gjort hans namn känt bland astronomer över hela världen.
Åren 1972–1977 var Nilson ledamot av Svenska nationalkommittén för astronomi, och 1973 blev han ledamot av Internationella astronomiska unionen. Peter Nilson valdes 1993 in i Kungliga Vetenskapsakademien, och var vid sin bortgång även ledamot i Smålands akademi.
Peter Nilson var under många år medarbetare i radioprogrammet Svar idag där han besvarade radiolyssnarnas frågor om astronomi. Under sina sista år var han också återkommande krönikör i tidningen Metro.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Från 1977 var Peter Nilson författare på heltid inom naturvetenskap, vetenskapshistoria och science fiction-betonad skönlitteratur.
Som skönlitterär författare debuterade han 1979 med romanen Trollkarlen och fick sitt genombrott med Arken (1982). Denna roman är en slags skapelseberättelse, där huvudpersonen i tidernas begynnelse påbörjar en resa i Arken. Arken förvandlas så småningom till en rymdfarkost som fortsätter in i framtiden. Det är en resa från jordens uppkomst till universums död.
Flera av Peter Nilsons romaner, bland andra Guldspiken (1985), är skrivna i så kallad magisk realism, det vill säga att det i den i grunden realistiska berättelsen förekommer magiska inslag.
Han strävade både i sina essäsamlingar, Mitt i labyrinten (1983), Stjärnvägar (1991), Rymdljus (1992) med flera, och i sin skönlitteratur att överbrygga klyftan mellan naturvetenskap och humaniora. Herman Hesses Glaspärlespelet var till exempel en stor inspirationskälla för honom.[3]
Nilsons sista bok som utgavs under hans levnad, Den gamla byn, vände perspektivet och är en skildring av Nilsons hemby Möcklehult i Hjälmseryds socken, och dess historia. I det extremt lokala ser Nilson det allmänmänskliga, de anonyma människor som stiger fram ur en småländsk bys historia är mer typiska för det stora antalet människor än de få kungar och härskare som historien annars koncentrerar sig på.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Lysande stjärnor (1970)
- Uppsala General Catalogue of Galaxies (1973)
- Upptäckten av universum (1975)
- Himlavalvets sällsamheter (1977)
- Trollkarlen (1979)
- Främmande världar (1980)
- Arken (1982)
- Mitt i labyrinten (1983)
- Guldspiken (1985)
- Avgrundsbok (1987)
- Äventyret (1989)
- Messias med träbenet (1990)
- Stjärnvägar (1991)
- Rymdljus (1992)
- Solvindar (1993)
- Hem till jorden (1994)
- Rymdväktaren (1995)
- Nyaga (1996)
- Den gamla byn (1997). Illustrerad av Björn Gidstam
- Ljuden från kosmos (2000, postum)
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1985 – Svenska Dagbladets litteraturpris
- 1985 – Lundequistska bokhandelns litteraturpris
- 1986 – Harry Martinson-priset
- 1992 – Övralidspriset
- 1993 – Natur & Kulturs Kulturpris
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Peter Nilson i Nationalencyklopedin
- Nilson, N Peter H i Vem är det 1993, sid 801
- Peter Nilson, författarpresentation i Projekt Runeberg
- Peter Nilson, författarpresentation från Norstedts förlag
- Peter Nilson, ur Författare från Blekinge och Kronobergs län, från Blekinge museum
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ CONOR.Sl, CONOR.SI-ID: 147133283.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nilson, Peter (Nordic Authors)”. runeberg.org. https://runeberg.org/authors/nilsonpe.html. Läst 10 december 2019.
- ^ Farstad, Britt Johanne (2013). Glaspärlespelaren : Nya världar, etik och androcentrism i Peter Nilsons science fiction-romaner. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67524. Läst 11 december 2019.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Eldelin, Emma (2009). "Essäisten som generalist: Författarroller och offentlig auktoritet hos tre samtida essäister". Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, Vol. 39, nr 3-4, sid 81-92
- Hidal, Sten (2007). "Påven, matematiken och världsrymden" i Fredrika Bremer hos påven och andra essayer. Artos. ISBN 978-91-7580-350-0 Libris 10650768
- Sollerman, Jesper (2019). "Peter Nilson" på Svenska astronomiska sällskapet 100 år
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Peter Nilson i Libris
- Peter Nilsons egen hemsida (1997) från Internet Archive
- Peter Nilson-sällskapet
- Peter Nilson – kort biografi på kosmologika.net