Ludvig Annerstedt
Ludvig Annerstedt | |
Ledamot av Sveriges riksdag
| |
Mandatperiod 1890–1904 | |
Valkrets | Stockholms stads valkrets |
---|---|
Uppdrag i riksdagen | |
Ledamot av första kammaren (1890–1904) | |
Född | 7 augusti 1836 Karlskrona stadsförsamling, Blekinge län |
Död | 20 november 1904 (68 år) Jakobs församling, Stockholm |
Gravplats | Uppsala gamla kyrkogård[1] |
Nationalitet | Svensk |
Politiskt parti | Första kammarens minoritetsparti (1890–1904) |
Yrke | Justitieråd, statsråd |
Per Samuel Ludvig Annerstedt (i riksdagen kallad Annerstedt i Stockholm), född 7 augusti 1836 i Karlskrona, död 20 november 1904 i Stockholm, var en svensk jurist, ämbetsman och politiker; han var justitieminister 1896–1901, professor i juridik och skiljedomare i Haag.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt och utbildning
[redigera | redigera wikitext]Ludvig Annerstedt var son till konteramiralen Claes Samuel Annerstedt och Louise Gustava Lagerstråle; hans farbror var biskopen Thure Annerstedt och kusin historikern Claes Annerstedt. Han studerade vid Uppsala universitet där han blev filosofie magister och juris utriusque kandidat varefter han blev vice häradshövding.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Annerstedt kvarblev emellertid vid universitetet som adjunkt i nationalekonomi, folkrätt och statsrätt, och senare även i romersk rätt. 1871 fick han tjänst vid Lagbyrån, som tre år senare ombildades till Nya lagberedningen. Han utsågs till professor i kriminal och processrätt 1876, och blev året därpå byråchef vid Justitiedepartementet. 1883 utnämndes han till justitieråd.
1890–1904 var han ledamot av första kammaren, där han blev ordförande i lagutskottet och läroverksutskottet. 1892 utnämndes han till president för Kammarrätten. 1903 blev han skiljedomare i Haag.
När August Östergren utträdde ur Boströms första ministär 1896, kallades Annerstedt till hans efterträdare. Han fortsatte som justitieminister i von Otters ministär.
Politiskt förordade Annerstedt frihandel, trots att han var konservativ, och hans liberala hållning i centrala frågor som rösträtten och unionsfrågan gjorde att mer traditionellt konservativa opponerade sig mot hans utnämning.
Han blev 1 december 1891 Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden
Ludvig Annerstedt ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Artikel i Svenska män och kvinnor, del 1, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1942, s. 113
- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, sida 53
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 januari 2018.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- E. T. Marks von Wörtemberg; G. Jacobson.: P S Ludvig Annerstedt i Svenskt biografiskt lexikon (1920)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Annerstedt, 3. Per Samuel Ludvig i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- Annerstedt, 3. Per Samuel Ludvig i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
|