Pekings tunnelbana
| Pekings tunnelbana 北京地铁 | |||
 Tunnelbaneskylt i Peking. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Plats |  Peking, Kina | ||
| Antal linjer | 23 | ||
| Antal hållplatser | 369 (unika stationer) | ||
| Turtäthet | 2–3 min | ||
| Antal passagerare | 3,8 miljarder/år (2018)[1] 13,75 miljoner/dag (2019)[2] | ||
| Organisation | |||
| Invigd | 1 oktober 1969 | ||
| Trafikoperatör | MTR Corporation | ||
| Tekniska fakta | |||
| Banlängd | 786 kilometer | ||
| Spårvidd | 1435 millimeter (Normalspår) | ||
| Matning | Kontaktledning (linje 6, 14, 16, Daxing Airport Express) Strömskena (övriga linjer) | ||
| |||
Pekings tunnelbana (北京地铁; Běijīng dìtiě) betjänar den kinesiska huvudstaden Peking, och är den fjärde äldsta asiatiska tunnelbanan (exklusive Kaukasus) efter de japanska tunnelbanorna i Tokyo (öppnad 1927), Osaka (öppnad 1933) och Nagoya (öppnad 1957), och numera världens allra mest trafikerade tunnelbana med mer än tio miljoner resande per dag och totalt omkring 3,8 miljarder per år. Tunnelbanan började att planeras 1953 med Moskvas tunnelbana som förebild, hade byggstart den 1 juli 1965 och invigdes på tjugoårsminnet av grundandet av Folkrepubliken Kina den 1 oktober 1969, men först strax före och efter de olympiska sommarspelen 2008 började den drastiska utbyggnaden av tunnelbanan, som för tillfället (2023) är den näst största (till banlängden), efter Shanghais tunnelbana som år 2010 växte om Londons tunnelbana som den största, med en total banlängd av 786 km, cirka 15 km mindre än Shanghais tunnelbana, fördelad över 22 linjer (exklusive två light rail-linjer) och en maglevtåglinje (Linje S1).
Ett kontroversiellt inslag i tunnelbaneprojektet, som godkändes 4 februari 1965 av Mao Zedong, var förslaget att riva Pekings stadsmur, för att ge plats för blivande ringlinje 2, som dock godtogs av Mao som hellre föredrog att riva stadsmuren än att riva bostadshus.[3]
Biljettpriser
[redigera | redigera wikitext]Prissättningen på biljetterna avgörs av färdsträckan, utom på flygplatslinjerna:[4]
- 3 yuan (¥) för resor upp till 6 km.
- 4 yuan för resor 6–12 km.
- 5 yuan för resor 12–22 km.
- 6 yuan för resor 22–32 km.
- För resa över 32 km ytterligare 2 yuan för varje ytterligare 20 km.
Sedan 20 januari 2019 kan biljetter för resa på fri färdsträcka köpas, för följande priser:
- Biljett för en dag: 20 yuan.
- Biljett för två dagar: 30 yuan.
- Biljett för tre dagar: 40 yuan.
- Biljett för fem dagar: 70 yuan.
- Biljett för sju dagar: 90 yuan
På linjen Capital Airport Express är biljettpriset alltid 25 yuan per tur. På linjen Daxing Airport Express är biljettpriset mellan 10 och 35 yuan för "ordinary class", beroende på färdsträcka, och för "business class" alltid 50 yuan per tur.
Barn under 130 centimeter långa reser gratis i sällskap med en betalande vuxen. Pensionärer (som fyllt 65 år), funktionshindrade, tjänstemän inom militär och Folkets beväpnade polis reser också gratis.
Linjer
[redigera | redigera wikitext]| Linje | Sträcka | Öppnad | Senast utbyggd | Längd (km) | Antal stationer | |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Linje 1[a] | Gucheng[b] ↔ Huanqiu Dujiaqu (Universal Resort)[c] | 1 oktober 1969[d] | 26 augusti 2021 | 50,9 | 36 |
|
Linje 2 | Ringlinje: Fuxingmen ↔ Xizhimen ↔ Dongzhimen ↔ Jianguomen ↔ Fuxingmen | 1 oktober 1969[e] | 28 december 1987 | 23,1 | 18 |
|
Linje 4 | Anheqiaobei ↔ Tiangongyuan | 28 september 2009 | 30 december 2010 | 49,4 | 35 |
|
Linje 5 | Tiantongyuanbei ↔ Songjiazhuang | 7 oktober 2007 | ingen utbyggnad | 27,6 | 23 |
|
Linje 6 | Jin'anqiao ↔ Lucheng | 30 december 2012 | 30 december 2018 | 53,4 | 33 |
|
Linje 7 | Pekings västra järnvägsstation ↔ Huanqiu Dujiaqu (Universal Resort) | 28 december 2014 | 26 augusti 2021 | 40,3 | 30 |
|
Linje 8 | Zhuxinzhuang ↔ Yinghai | 19 juli 2008 | 31 december 2021 | 49,5 | 35 |
|
Linje 9 | Nationalbiblioteket ↔ Guogongzhuang | 31 december 2011 | 30 december 2012 | 16,5 | 13 |
|
Linje 10 | Ringlinje: Bagou ↔ Xiju ↔ Guomao (China World Trade Center) ↔ Beitucheng ↔ Bagou | 19 juli 2008 | 5 maj 2013[f] | 57,1 | 45 |
|
Linje 11 [g] | Jin'anqiao ↔ Xinshougang | 31 december 2021 | ? | 1,54 | 3 |
|
Linje 13 | Xizhimen ↔ Dongzhimen | 28 september 2002 (etapp I) 28 januari 2003 (etapp II) |
ingen ny utbyggnad | 40,85 | 17 |
|
Linje 14 | Zhangguozhuang ↔ Shangezhuang | 5 maj 2013 | 31 december 2021 | 47,3 | 36 |
|
Linje 15 | Qinghua Donglu Xikou ↔ Fengbo | 30 december 2010 | 28 december 2014 | 41,4 | 20 |
|
Linje 16 | Beianhe ↔ Yushuzhuang (planerad förlängning till Wanpingcheng.[uppföljning saknas]) | 31 december 2016 | 31 december 2022 | 45,7 | 25 |
|
Linje 17 [h] | Shiliihe ↔ Jiahuihu | 31 december 2021 | ? | 16,5 | 7 |
|
Linje 19 | Mudanyuan ↔ Xingong | 31 december 2021 | ? | 22,4 | 10 |
|
Changpinglinjen | Changping Xishankou ↔ Xitucheng | 30 december 2010 | 4 februari 2023 | 43,2 | 18 |
|
Fangshanlinjen | Dongguantounan ↔ Yancundong | 30 december 2010 | 31 december 2020 | 31,8 | 16 |
|
Yanfanglinjen | Yancundong ↔ Yanshan | 30 december 2017 | ingen utbyggnad | 14,4 | 9 |
|
Yizhuanglinjen | Songjiazhuang ↔ Yizhuang station | 30 december 2010 | 30 december 2018 | 23,23 | 14 |
|
Capital Airport Express | Beixinqiao ↔ Beijing Capital International Airport, Terminal 3/Terminal 2 | 19 juli 2008 | 31 december 2021[i] | 29,9 | 5 |
|
Daxing Airport Express | Caoqiao ↔ Daxing Airport | 26 september 2019 | ? | 41,36 | 3 |
|
Linje S1 (maglev) | Shichang ↔ Pingguoyuan | 30 december 2017 | 31 december 2021 | 10,2 | 8 |
| Totalt: | 786 | 369 | ||||
Planerade linjer
[redigera | redigera wikitext]- Linje 12, Ny linje från Sijiqingqiao till Jiuxianqiao Electronics City.[6][7]
- Linje 3, Fas I från Dongsi Shitiao och 12 nya stationer till Caogezhuangbei.[6][7]
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Linjens östra ändstation var Sihuidong före den 26 augusti 2021 då sträckan öster om Sihuidong var den separata Batonglinjen, som den 26 augusti 2021 sammanslöts med Linje 1, för att undvika tågbyte i Sihuidong.
- ^ Gucheng var västlig ändstation före förlängningen till Pingguoyuan den 23 april 1973, och senare ytterligare förlängning till Fushouling, som dock endast trafikerades av vissa turer för persontransport av studenter och arbetare vid en teknisk skola i närheten och som stängdes den 28 maj 2007. År 2021 inleddes en renovering av Fushouling som beräknas vara färdig år 2023, då en ny station förväntas invigas. Station Pingguoyuan stängdes i april 2020 för renovering till 2023, under tiden är Gucheng tillfällig västlig ändstation.
- ^ Pekings järnvägsstation var östlig ändstation före 28 december 1987, då linjen fick en ny östlig förlängning till den tillfälliga östliga ändstationen Fuxingmen, och den 12 december 1992 vidare till Xidan, och vidare Sihuidong den 28 juni 2000 då sträckan Tian'anmen xi–Sihuidong, som öppnades 28 september 1999, byggdes samman med Xidan. En östlig förlängning från Sihuidong till Tuqiao inleddes 28 december 2001 och var färdigbyggd 27 december 2003, och förlängdes ytterligare till Huazhuang 28 december 2019 och till Huanqiu Dujiaqu Universal Resort den 26 augusti 2021.
- ^ Tunnelbanan var stängd 11 november 1969 till 15 januari 1971 p.g.a. en elbrand som utbröt bara 41 dagar efter invigningen och skadade mer än hundra personer, varav tre dödades, och två tunnelbanevagnar, och senare av politiska skäl under 398 dagar 1971–75 (under slutet av Kulturrevolutionen).[5] Tunnelbanan övergick från försöksverksamhet till fullskalig officiell drift 15 september 1981.
- ^ Linje 1, invigd 1 oktober 1969, hade Pekings järnvägsstation som östlig ändstation före den 28 december 1987 då den U-formade Linje 2 mellan Fuxingmen och Jianguomen, som öppnades 20 september 1984, sammanslöts med linje 1:s gamla sträckning mellan Pekings järnvägsstation och Changchunjie (och därigenom blev en ringlinje).
- ^ Färdigbyggd som ringlinje.
- ^ Linjen beräknas förlängas med en station norrut 2022, Moshikou, och söderut till Yangqiao.
- ^ En planerad sträcka mellan Future Science Park North och Shilihe beräknas öppna 2022–2023.[uppföljning saknas]
- ^ Förlängd till Beixinqiao från Dongzhimen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”体验北京地铁：没有“最挤”只有更挤 小窍门多” (på kinesiska). 中国新闻网 Chinanews. https://www.chinanews.com/sh/2017/01-20/8130230.shtml. Läst 17 mars 2017.
- ^ http://www.bjnews.com.cn/news/2019/07/13/602957.html
- ^ ”Beijing Subway History” (på engelska). Beijing-Travels.com. http://www.beijing-travels.com/beijing_guide/subway/history.html. Läst 17 februari 2017.
- ^ ”Beijing Subway” (på kinesiska). TravelChinaGuide. https://www.travelchinaguide.com/cityguides/beijing/transportation/subway.htm. Läst 11 november 2016.
- ^ ”Timeline of the Beijing (China) Rail Transit Network” (på engelska). CityRailTransit. http://cityrailtransit.com/timeline/beijing_timeline.htm. Läst 3 november 2016.
- ^ [a b] ”BEIJING SUBWAY (北京地铁)” (på engelska). Tracking China. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161023182759/http://en.trackingchina.com/metro/beijing/. Läst 6 november 2016.
- ^ [a b] ”Beijing subway plan 2021” (på engelska). https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c5/Beijing-Subway-Plan_en.svg. Läst 6 november 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Officiell hemsida
Wikimedia Commons har media som rör Pekings tunnelbana.
| ||||||||