Pehr Sparre
| Pehr Sparre | |
 | |
| Född | 4 maj 1790[1] Lessebo, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 juli 1871 (81 år) Karlskrona, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär, tecknare, författare, soldat[2] |
| Barn | Pehr Ambjörn Sparre (f. 1828) |
| Föräldrar | Erik Sparre |
| Redigera Wikidata | |
Pehr Georg Sparre af Söfdeborg, född 4 maj 1790 i Lessebo bruk, Hovmantorps socken, Kronobergs län, död 23 juli 1871 i Karlskrona, var en svensk greve, militär, författare och tecknare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sparre var son till ryttmästaren Eric Sparre af Söfdeborg (1753-1791) och Regina Ulrika Pijhlgardt och från 1824 gift med sin kusin Eva Carolina Pijhlgardt (1796-1876), samt far till uppfinnaren Pehr Ambjörn Sparre och farfar till konstnären Louis Sparre (jämför släktartikel Sparre).
Militär bana
[redigera | redigera wikitext]Sparre blev 1807 fänrik vid Skaraborgs regemente, deltog i finska kriget i bland annat återerövringen av Gotland våren 1808, landstigningsförsöken i Finland, vinterfälttåget på Åland och expeditionen till Västerbotten där han blev svårt sårad i högra armen i slaget vid Sävar den 19 augusti 1809. Det senare har han beskrivit i de publicerade "Anteckningar rörande expeditionen åt Westerbotten år 1809". Han tilldelades en guldmedalj för tapperhet i fält år 1810.
Som löjtnant deltog han under Andra napoleonkriget i bombardemanget av Hamburg 1812, slagen vid Grossbeeren, Jüterbock och Leipzig 1813, belägringen av Glückstadt och fälttåget till Belgien. År 1814 befordrades han till kapten och deltog i fälttåget mot Norge. Efter kriget var han verksam vid den nybildade generalstaben, från 1816 som kapten och från 1820 som major. Sparre blev överstelöjtnant vid Sjöartillerikåren 1823 och var 1832-1856 Sjöartilleriregementets (från 1845 Marinregementet) och blev slutligen förste överste och sekundchef. och blev slutligen överste och sekundchef för Sjöartilleriregementet.
Författarskap
[redigera | redigera wikitext]Han blev mest känd som författare till ett antal historiska äventyrsromaner i Walter Scotts och Fennimore Coopers stil. Sparre debuterade som författare med Thora eller Grimsholms saga 1829.
Han skrev bland annat de historiska äventyrsromanerna Den siste friseglaren[3] (1832), Standaret (1847) och Sjö-kadetten i konung Gustaf III:s tid (1850). Söfdeborg var en stor vän av konsten och en skicklig tecknare med ett behagligt manér enligt F Boye. Bland hans bevarade arbeten märks en färglagd teckning av godset Gravellona vid Milano som han utförde vid ett besök 1863.
Sorgespelet Kungslena-färden framfördes i december 1846 på Kungliga teatern, med bl.a. Carl Johan Uddman och Georg Dahlqvist i olika roller[4].
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]Han tilldelades 1870 av Svenska akademin Karl Johans pris för litterära förtjänster och var hedersledamot av Örlogsmannasällskapet från 1858.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Thora eller Grimsholms saga. Af S. Nyköping: tryckt hos P.E. Winge. 1829. Nyköping. 1829. Libris 2428294
- Den siste friseglaren. Stockholm: Hjerta. 1832. Libris 1784501
- Adolf Findling, eller tre år under drottning Kristinas regering. Stockholm: Pehr Sparre. 1835. Libris 8414563. https://runeberg.org/psadolf/
- Kungslena-färden: sorgespel i fyra akter med prolog. Stockholm: Bonnier. 1847. Libris 2137517. https://runeberg.org/pskungsl/
- Standaret. Original-bibliotek i den sköna litteraturen ; Årg. 3. (1847):5 99-1233670-4. Norrköping. 1847. Libris 3069183
- Sjö-kadetten i konung Gustaf III:s tid.. Nytt originalbibliotek, 1850 ; [6] 99-1233670-4. Stockholm: Östlund & Berling. 1850. Libris 3069182
- Dikter. Stockholm: Huldberg. 1860. Libris 2374732
- Anteckningar rörande expeditionen åt Westerbotten år 1809, samt vederläggning af flera, uti det historiska arbetet: "Sveriges krig och politik åren 1808-1815" förekommande, oriktiga uppgifter om affären vid Säfvar. Stockholm: Bonnier. 1865. Libris 2137257
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Svenskt biografiskt handlexikon
- Svenskt biografiskt lexikon
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 226, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, www.degruyter.com .[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0310700, läst: 6 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Libris
- ^ ”Kungliga teatern. Kungslena-Färden, sorgespel i 5 akter; svenskt original, af Pehr Sparre”. Aftonbladet: s. 2. 30 december 1846. https://tidningar.kb.se/4112678/1846-12-30/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=AFTONBLADET&from=1846-12-30&to=1846-12-30. Läst 22 februari 2021.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Abrahamson, Nils (1998). Pehr Georg Sparre: marinöverste och författare : biografi och bibliografi. Karlskrona: [Abrahamson]. Libris 2879066. ISBN 91-87072-21-1
|