Pehr Schenberg
| Per Schenberg | |
| Född | 24 januari 1701[1] Skänninge församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 19 mars 1777[1] (76 år) Landeryds församling[1], Sverige |
| Begravd | Linköpings domkyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Skänninge trivialskola[1] Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Adjungerad professor, Katedralskolan (1731–1732)[1] Conrektor, Katedralskolan (1732–1735)[1] Rektor, Katedralskolan (1735–1737)[1] Lektor i grekiska, Katedralskolan (1737–1747)[1] Kyrkoherde, Landeryds församling (1742–1777)[1] Lektor, Katedralskolan (1747–)[1] Kontraktsprost i Göstrings kontrakt (1755–1777)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1755–1756 (1755–1756)[1] Lektor, Katedralskolan (1771–)[1] | |
| Maka | Brita Maria Löfgren (g. 1731–1777)[1] |
| Föräldrar | Johannes Schenberg |
| Släktingar | Samuel Schenberg (syskon) Carl Schenberg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Pehr Schenberg, född 24 januari 1701 i Skänninge, död 19 mars 1777 i Landeryds socken, var en svensk präst och lektor i Linköping.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Schenberg föddes 24 januari 1701 i Skänninge. Han var son till kyrkoherden Johannes Schenberg i Normlösa socken. Schenberg började sina studier i Skänninge och Linköping. Han blev 1720 student vid Uppsala universitet. Han blev 4 juni 1728 magister[särskiljning behövs]. Schenberg fick rätt att undervisa vid Linköpings gymnasium 18 mars 1730, men utan prejudice. 23 februari 1731 blev han gymnasieadjunkt. Han blev 1732 konrektor och 1735 rektor. Schenberg prästvigdes 15 december 1735. 1737 blev han lektor i grekiska. Han blev även 1742 kyrkoherde i Landeryds församling. 1747 blev Schenberg lektor i historia. Schenberg blev 1755 kontraktsprost över Göstrings kontrakt. 19 januari 1771 blev han förste teologie lektor i Linköping. 1772 blev han teologie doktor i Uppsala. Schenberg avled 19 mars 1777 i Landeryds socken och begravdes i Linköpings domkyrka.[2]
Schenberg var 1755-1756 riksdagsman.[2]
Det finns ett porträtt av Schenberg på Linköpings stiftsbibliotek.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Schenberg gifte sig 2 november 1731 med Brita Maria Löfgren (1709-1793). Hon var dotter till kyrkoherden i Söderköping. De fick tillsammans barnen Anna Brita (1732-1732), Johannes (1733-1735), Simon (1736-1736), Nils (1737-1767), Ulrica (1738-1740), Anna Catharina (1740-1741), Simon Petrus (1742-1753), Greta Stina (död 1752), Greta Maria (död 1752), Magdalena Christina (1748-1754) och Ulrica (död 1752).[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1726 - Fata Scaniæ, provinciæ Svenonum.[2]
- 1728 - Quæstiones circa imperium voluntatis.[2]
- 1730 - Vereliana h. e. Celeberrimi quondam Viri Olavi Yerelii varia Opuscula, antehac maximam partem publicæ luci subtracta.[2]
- 1732 - De Adagiis novi Testamenti.[2]
- 1733 - Utförlig berättelse om thet namnkunnoga Stånge-bro slag, emellan konung Sigismundus. Och hertig Carl.[2]
- 1737 - De jejunio antipaschali.[2]
- 1742 - Lexicon tripartitum.[2]
- 1747 - Lexicon latino-svecanum. Recognitum et auctum.[2]
- 1754 - De prædestinatione et reprobatione.[2]
- Oratio in coronationem Adolphi Frederici.[2]
- Om orsakerna till missförståndet emellan konungarna Johan, Sigismund och hertig Carl.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Odén, K.G.. Östgötars minne Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm. sid. 146. https://sv.wikisource.org/wiki/%C3%96stg%C3%B6tars_minne/1720. Läst 7 juni 2020
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 1, 1919, s. 277-278, läst: 3 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 1. Linköping. sid. 277-278, 304, 324. Libris 41147