Hoppa till innehållet

Pehr Gustaf af Ugglas

Från Wikipedia
Pehr Gustaf af Ugglas
Född27 juni 1784
Stockholm
Död24 februari 1853 (68 år)
Forsmark, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
MakaSofia Theresia af Ugglas
(g. 1812–)
BarnLudvig af Ugglas (f. 1814)
Theresine Cederström (f. 1815 och 1815)
Gustaf af Ugglas (f. 1820)
FöräldrarSamuel af Ugglas
SläktingarCharlotta Åkerhielm (syskon)
Redigera Wikidata

Pehr Gustaf af Ugglas, född 27 juni 1784 i Sankt Nikolai församling, Stockholm,[1] död 24 februari 1853 i Forsmarks församling, Stockholms län,[2] var en svensk greve, bruksägare och politiker (statsråd och riksdagsman).

Pehr Gustaf af Ugglas var son till överståthållaren i Stockholm Samuel af Ugglas, far till greven och politikern Ludvig af Ugglas, Theresine Cederström samt friherren och statsrådet Gustaf af Ugglas.

af Ugglas blev student vid Uppsala universitet 1799, avlade 1801 juridisk examen och inskrevs sedermera i ett par av huvudstadens ämbetsverk. Efter en kort tjänstgöring i dessa övergick af Ugglas till den militära banan, blev 1802 kornett vid Lätta livdragonregementet (Livgardet till häst), deltog som löjtnant i 1808–1809 års finska krig och erhöll därunder tapperhetsmedalj i guld, men tog 1812 som ryttmästare avsked ur regementet, blev samma år överstelöjtnant vid generalstaben samt 1815 överste i armén och generaladjutant. Han var riksdagsman för ridderskapet och adeln vid ståndsriksdagarna 1809/10 och 1815–1834/35.

Efter faderns död (1812) var han självskriven ledamot på Riddarhuset, deltog flitigt i riksdagsförhandlingarna, var 1820 ordförande i statsrevisionen och inkallades 1828 av Karl XIV Johan i statsrådet. Sin taburett lämnade han 1831, varefter han huvudsakligen ägnade sig åt skötseln av sina vidsträckta egendomar. Han erhöll 1843 värdigheten av En af rikets herrar.

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 272
  1. ^ Sankt Nikolai församlings födelse- och dopbok 1784–1799, bild 14
  2. ^ Forsmarks församlings husförhörslängd 1851–1855, s. 1

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]