Pehr Gunnar Vejde
| Pehr Gunnar Vejde | |
| Född | 19 september 1885 |
|---|---|
| Död | 2 februari 1966 (80 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Historiker |
| Barn | Olle Vejde (f. 1920)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Pehr Gunnar Vejde, född 19 september 1885 i Växjö, död 2 februari 1966, var en svensk folkskollärare, topograf, historiker och personhistoriker. Han var son till gårdsägaren Magnus Pehrsson och Johanna Johnasdotter.
Vejde avlade organistexamen i Växjö 1903 och folkskollärarexamen där 1908. Därefter var han verksam som folkskollärare i Väckelsångs landskommun 1908–10, Rogberga landskommun 1910–25 och 1926–49 i Växjö. Han blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1941.
Vejde ägnade sig hela livet åt lokalhistorisk forskning rörande Småland. Åren 1905–14 undersökte och fotograferade han kyrkorna i Kronobergs och Jönköpings län. Han har också studerat herrgårdar, järnbruk och andra kulturminnesmärken, främst i Kronobergs län och deltagit i arkeologiska undersökningar av till exempel medeltida borgruiner. Hans fält- och arkivforskningar har givit upphov till ett värdefullt topografiskt arkiv. Han var 1926–39 föreståndare för allmogeavdelningen vid Smålands museum i Växjö. Han var en flitig författare framför allt i småländska årsböcker och samlingsverk.
Han var bland annat korresponderande ledamot av Kungl. Gustaf Adolfs Akademien och Kungl. Vitterhetsakademien.
I Växjö är P.G. Vejdes väg och Vejdes plats på universitetsområdet i stadsdelen Teleborg uppkallad efter honom.
Vejdeföreningen är ett samarbetsorgan för enskilda hembygdsforskare i Kronobergs län, som bildat sitt namn som en hedersbetygelse åt Pehr G. Vejde och som en parallell till Hyltén-Cavalliusföreningen, Kronobergs läns hembygdsförbund.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]Fullständig förteckning i Kronobergsboken. Hylten-Cavalliusföreningens årsbok 1960–61. sid. 195–208, med fortsättning i Vejdebladet 7 (1970), s. 16.
- Riddersberg. Anteckningar och utdrag om en småländsk herrgård och dess ägare. 1914, 87 sid.
- Ramsjöholm. Anteckningar om ett småländskt herresäte och dess ägare. 1922, 142 sid.
- Kronobergs läns herrgårdar, 1–2, 1928–29, 406 sid.
- "Askenäs säteri i Sunnerbo. En småländsk herrgårds öden, tecknade mot bakgrunden av huvuddragen i Sunnerbo härads natur- och fornhistoria.", i Hyltén-Cavallius-föreningens årsbok 1933. 86 sid. 2 uppl. 1958.
- Växjö stads historia 1863–1942, 1942, 232 sid.
- Kyrkorna i Hovmantorp, 1947, 61 sid
- "Gård och by i Långasjö socken, 1–18. Långasjökrönikan 1944–49, 45 sid.
- "Gårdarna i Urshult. Öden och ägare" 1–59. Urshults krönika 1950–61, 394 sid.
- En bok om Gransholms bruk. En historisk och biografisk studie, 1952, 94 sid.
- Drettinge säteri. 1954, 110 sid.
- Åryd. Anteckningar om en gård och ett järnbruk i Småland, 1954. 132 sid.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Lennart Zielfelt, "P.G. Vejde", Släkt och Hävd, 1966. s. 67.
- Sven Blomén, "Pehr Gunnar Vejde", Älghultskrönika 23 (1966), s. 73–78
- Henning Tarstad, "P.G. Vejde", , Urshults krönika, 1966, s. 2–3
- Josef Svennung, "P G Vejde 1985–1966", Natio Smolandica 29 (1966), s. 4–7.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Paul Harnesk (red.), Vem är Vem? Götalandsdelen utom Skåne 1948, Vem är Vem Bokförlag, 1948, s. 999, läs online.[källa från Wikidata]
|