Peg Entwistle
| Peg Entwistle | |
 Peg Entwistle i januari 1929. | |
| Född | 5 februari 1908[1] Port Talbot, Wales, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 16 september 1932[1] (24 år) Hollywood, Los Angeles, Kalifornien, USA |
| Begravd | Ohio |
| Medborgare i | USA och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Sysselsättning | Filmskådespelare[2], scenskådespelare |
| Make | Robert Keith (g. 1927–1929, skilsmässa)[2] |
| Redigera Wikidata | |
Millicent Lilian "Peg" Entwistle, född 5 februari 1908 i Port Talbot, Wales, död 16 september 1932 i Hollywood i Los Angeles, var en brittisk skådespelare. Hon började sin scenkarriär 1925 och uppträdde i många Broadway-produktioner.[3] Hon medverkade endast i en film, Thirteen Women(en), som hade premiär först efter hennes död.[4]
Entwistle blev uppmärksammad genom att hon 24 år gammal tog sitt liv genom att hoppa från toppen på "H":et i Hollywoodskylten i Hollywood Hills i Los Angeles. Hon har i flera sammanhang kommit att kallas "The Hollywood Sign Girl".[5]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Entwistle föddes i Port Talbot i Glamorgan i Wales. Hennes föräldrar, skådespelaren Robert Symes Entwistle och Emily Entwistle, född Stevenson, var engelsmän och hon tillbringade sina första år i West Kensington i London.[6] Föräldrarna skilde sig emellertid tidigt och hon och hennes far emigrerade i början av 1910-talet till New York, där han fick flera teaterroller med början 1913.[7]
Robert Entwistle gifte om sig och fick två söner. Hans nya hustru dog 1921 och själv omkom han i en bilolycka 1922, varvid den då 14-åriga Peg och hennes två halvbröder togs om hand av en farbror och hans fru.[5] Fastern hade varit skådespelare och farbrodern arbetat inom teatervärlden, bland annat som manager för Broadway-skådespelaren Walter Hampden, men pensionerade sig för att fullt ut kunna ta hand om sina fosterbarn.[5]
År 1925 vistades Peg Entwistle i Boston, Massachusetts, och gick skådespelarutbildning vid Henry Jewett's Repertory, och blev en i teatergruppen Henry Jewett Players(en) som blev riksbekant. Peg Entwistle spelade bland annat i Hamlet och Henrik Ibsen's Vildanden.
Broadway
[redigera | redigera wikitext]År 1926 rekryterades Entwistle till Theatre Guild(en) i New York och inledde sin Broadway-karriär med att spela Martha i The Man from Toronto. Mellan 1926 och 1932 uppträdde hon i tio Broadway-pjäser[3] tillsammans med kända skådespelare som George M. Cohan, William Gillette, Robert Cummings, Dorothy Gish, Hugh Sinclair, Henry Travers och Laurette Taylor. I pjäsen Tommy (1927) spelade hon med Sidney Toler. Pjäsen blev en stor succé med 232 föreställningar, och är den pjäs som Entwistle är mest känd för.[8]
I april 1927 gifte hon sig med skådespelaren Robert Keith. De skilde sig och deras skilsmässa godkändes i maj 1929. Hon anklagade Keith för grymhet och för att ha underlåtit att berätta om ett tidigare äktenskap i vilket han hade sonen Brian Keith.[8][9]
Tidigt år 1932 gjorde hon sin sista Broadway-pjäs med J.M. Barries Alice Sit-by-the-Fire. I pjäsen medverkade även Laurette Taylor, vars alkoholism orsakade att två föreställningar ställdes in och senare att uppsättningen lades ned. Skådespelarna fick endast en veckas lön och inte den andel av intäkterna som de hade utlovats före premiären.[10]
I maj 1932, när den stora depressionen pågick som värst, fick Entwistle en roll i pjäsen The Mad Hopes av Romney Brent, där hon spelade med bland andra Billie Burke. Pjäsen spelades från den 23 maj till den 4 juni och fick positiva recensioner.
Hollywood
[redigera | redigera wikitext]Efter detta fick hon sin första och enda filmroll i Thirteen Women, med bland andra Myrna Loy och Irene Dunne. Filmen spelades in innan Hays produktionskod började tillämpas, och den producerades av David O. Selznick. Den baserades på romanen med samma namn[11] av Tiffany Thayer. Filmen hade premiär den 14 oktober 1932, en månad efter Entwistles död. Filmen blev dock ingen framgång, vare sig ekonomiskt eller bland kritiker.
Död
[redigera | redigera wikitext]Den 18 september 1932 upptäckte en kvinna som fotvandrade i omgivningarna kring Hollywoodskylten en damsko, en handväska och en jacka. Hon öppnade handväskan och hittade ett självmordsbrev, och upptäckte därefter en död kropp nedanför berget. Först efter att Entwistles farbror hade tillkallats kunde kroppen identifieras, bland annat med stöd av initialerna "P.E.". Kombinerat med andra uppgifter bedömdes att dödsfallet hade skett två dagar tidigare, och att Entwistle hade tagit sig upp på H:et i Hollywoodskylten på en arbetsstege och hoppat.
Hennes självmordsbrev publicerades i pressen, och löd:[12]
| ” | I am afraid, I am a coward. I am sorry for everything. If I had done this a long time ago, it would have saved a lot of pain. P.E. | „ |
Entwistles död fick stor och sensationsartad publicitet. Hennes kropp kremerades och askan sändes senare till Glendale i Ohio, där den placerades den 5 januari 1933 i anslutning till hennes fars grav i Oak Hill Cemetary.[13]
År 2014 uppmärksammades Entwistles död genom att omkring 100 personer samlades på en parkeringsplats vid Beachwood Market i Hollywood och på en bioduk utomhus tittade på Thirteen Women. Intäkter från försäljning av mat och lotter vid sammankomsten donerades i Entwistles namn till American Foundation for Suicide Prevention.[14]
I populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]Låten "Lust for Life" av Lana Del Rey anspelar på Entwistles självmord. Den innehåller strofer som "climb up the H of the Hollywood Sign," och i låtens musikvideo kan man se Del Rey och The Weeknd dansa på toppen av "H:et" i Hollywoodskylten.[15]
Handlingen i Ryan Murphys miniserie Hollywood (2020) kretsar kring en fiktiv produktion av en film med titeln Meg, som i fiktionen började som ett manus Peg baserat på Entwistles skådespelarkarriär och självmord.[16]
Låten "Gardenias" av Protest the Hero hänvisar till Entwistles självmord som en symbol för kampen för och svårigheterna att nå framgång i Hollywood. Texten innehåller en massiv allitteration på bokstaven "H" och innehåller åtskilliga anspelningar till Entwistles död, bland annat höjden på Hollywood-skylten och upptäckten av hennes kvarlevor av en fotvandrare. Låten är med på albumet Palimpsest, som släpptes den 18 juni 2020.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Peg Entwistle, 28 oktober 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 4704, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Jim Bellows (red.), ACTRESS ENDS LIFE IN LEAP FROM SIGN, The Washington Star (på engelska), 32284, 20 september 1932, s. 3, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Peg Entwistle”. IBDB - Internet Broadway Database. https://www.ibdb.com/broadway-cast-staff/peg-entwistle-39652. Läst 24 november 2021.
- ^ ”Thirteen Women”. IMDb. https://www.imdb.com/title/tt0023582/. Läst 24 november 2021.
- ^ [a b c] Jennifer Nied (1 maj 2020). ”Who Is The Real Peg Entwistle From Netflix’s ‘Hollywood’ And What Happened To Her?”. Women's Health. https://www.womenshealthmag.com/life/a32343613/peg-entwistle-hollywood-real-story/. Läst 24 november 2021.
- ^ Owen, Martha (1 October 2011). ”Death in Hollywood: the Peg Entwistle story”. BBC News. https://www.bbc.co.uk/blogs/wales/entries/91d49208-85ae-3573-8105-adad4d2a7d87.
- ^ ”Robert S. Entwistle”. IBDB - Internet Broadway Database. https://www.ibdb.com/broadway-cast-staff/robert-s-entwistle-58816. Läst 24 november 2021.
- ^ [a b] ”Girl Ends Life After Failure In Hollywood”. Syracuse Herald-Journal: s. 5. 20 September 1932.
- ^ ”Pulled Hair - Stage Star Gets Divorce After Tale of Fight With Husband”. The Pittsburgh Press: s. 47. 3 May 1929.
- ^ Courtney, Marguerite (1 January 1955). Laurette. Rinehart & Company. Sid. 342. https://www.google.com/books/edition/_/c7YqAAAAMAAJ.
- ^ Thayer, Tiffany (1932). Tretton kvinnor. Stockholm: Frans Aldor. Libris 1364345
- ^ ”Young Actress Ends Life In Hollywood”. The Lewiston Daily Sun: s. 1. 20 September 1932. https://news.google.com/newspapers?nid=1928&dat=19320920&id=9oApAAAAIBAJ&sjid=gmYFAAAAIBAJ&pg=3051,5949013.
- ^ Zeruk, Jr. (2013), sid 187
- ^ Lelyveld, Nita (17 September 2014). ”A Hollywood tragedy, a neighborhood remembrance”. Los Angeles Times. https://www.latimes.com/local/la-me-beat-peg-entwistle-tribute-20140918-story.html.
- ^ Mench, Chris (20 april 2017). ”How Lana Del Rey's 'Lust For Life' Connects To An Infamous Hollywood Suicide”. Genius. https://genius.com/a/how-lana-del-rey-s-lust-for-life-connects-to-an-infamous-hollywood-suicide.
- ^ Spencer, Samuel (5 May 2020). ”'Hollywood' on Netflix: Is 'Meg' a Real Movie?”. Newsweek. https://www.newsweek.com/hollywood-netflix-meg-real-movie-peg-entwistle-oscars-1502020.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Zeruk, James, Jr. (2013). Peg Entwistle and the Hollywood sign suicide : a biography. ISBN 978-0-7864-7313-7. OCLC 837959214. https://www.worldcat.org/oclc/837959214
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Parish, James Robert (2002) (på engelska). The Hollywood book of death: the bizarre, often sordid, passings of over 125 American movie and TV idols : [from Rudolph Valentino and Clara Bow to James Dean and Marilyn Monroe to River Phoenix and Phil Hartman]. Chicago, Ill.: Contemporary. Libris 5717483. ISBN 0809222272
- Vickers, Marques (2020). Famous West Coast suicides and shocking deaths. ISBN 979-8-6203-2065-3. OCLC 1266866880. https://www.worldcat.org/oclc/1266866880
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Peg Entwistle på Internet Movie Database (engelska)
|