Payam Hatami
| Payam Hatami | |||
| Personlig information | |||
|---|---|---|---|
| Födelsedatum | 23 juni 1984 | ||
| Födelseort | Shiraz, Iran | ||
| Längd | 1,91 m[1] | ||
| Lateralitet | Högerhänt | ||
| Position | Mittsexa | ||
| Juniorklubbar | |||
 GIK Wasaiterna | |||
| Seniorklubbar* | |||
| År –2004 2004–2005[2] 2005–2006 2006–2010 2010–2011 2011–2013 |
| ||
| Landslag | |||
| År |
| ||
| * Antal matcher och mål i seniorklubbar räknas endast för de inhemska ligorna. | |||
Payam Hatami, född 23 juni 1984 i Shiraz i Iran, är en svensk tidigare handbollsspelare (mittsexa) och advokat.
Hatami föddes i Iran, men växte upp i Göteborg. Som junior spelade han i den framgångsrika årskull i Angeredsklubben GIK Wasaiterna, som överraskande vann guld i junior-SM 2002, efter att ha besegrat IK Sävehof i finalen.[3] Som senior spelade han 14 säsonger i Elitserien för fem olika klubbar (GIK Wasaiterna, BK Heid, IFK Ystad, LIF Lindesberg och Alingsås HK), och gjorde en säsong som proffs i Norge. Säsongen 2008/2009 blev han uttagen i Elitseriens All-star team, som ligans bästa mittsexa.
Hatami spelade 29 J-landskamper (för U19-landslaget) och 38 U-landskamper (för U21-landslaget).[4]
Under tiden i LIF Lindesberg utbildade han sig vid Örebro universitet till jurist, och är efter handbollskarriären verksam som advokat. Han är delägare i advokatfirman Advokaterna Hurtig & Partners AB.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Nilsson, Eric (16 februari 2011). ”Slutspelsjokern”. GT/Expressen. https://www.expressen.se/sport/slutspelsjokern/. Läst 25 januari 2019.
- ^ Zyra, Paul. ”Kris i degraderat handbollslag”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=622501. Läst 16 februari 2011.
- ^ Andersson, Micael (31 augusti 2005). ”Wasaiterna börjar om från början”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/sport/wasaiterna-b%C3%B6rjar-om-fr%C3%A5n-b%C3%B6rjan-1.1135003. Läst 25 januari 2019.
- ^ "Statistik - Svenska Handbollförbundet". Läst 25 januari 2019.
- ^ Payam Hatami Arkiverad 25 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine. på Sveriges advokatsamfunds webbplats. Läst 25 januari 2019.