Pauline Åhman
Pauline Åhman | |
Född | 20 april 1812[1][2] Hedvig Eleonora församling[2], Sverige |
---|---|
Död | 29 maj 1904[2] (92 år) Hedvig Eleonora församling[2], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen |
Medborgare i | Sverige[2] |
Sysselsättning | Harpist |
Arbetsgivare | Kungliga Hovkapellet (1852–)[1] |
Redigera Wikidata |
Marie Pauline Åhman, född Landby 20 april 1812 i Stockholm, död där 29 maj 1904, var en svensk harpist. Hon var den första kvinna som anställdes som instrumentalist i Kungliga Hovkapellet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Pauline Åhman var dotter till bryggaren Christian Petter Germund Landby. Hon gifte sig 1830 med destillatören Wilhelm Åhman.
Åhman studerade harpspel från 1830 till 1835 som lärjunge till Edward Pratté. När hon 1842 blev änka blev hon verksam som musiklärare, och professionell musiker då hon ackompanjerade med harpa vid privata tillställningar.
Pauline Åhman anställdes 1850 som harpist vid Kungliga Hovkapellet. Hon blev då den första kvinnliga instrumentalist som anställdes där (den första kvinnliga vokalisten anställdes redan 1702). Hon var först endast ersättare men hade från 1856 fast anställning. Hon deltog i många offentliga konserter och var musikpedagog vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm 1870–1875 och 1887–1891. Hon utbildade som sådan en del berömda elever. Hon avgick från sin tjänst 1881.
Pauline Åhman är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Marie Pauline Åhman i Arvid Ahnfelt, Europas konstnärer (1887)
- Marie Pauline Åhman i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
- Marie Pauline Åhman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Anna Ivarsdotter Johnsson och Leif Jonsson: "Musiken i Sverige. Frihetstiden och Gustaviansk tid 1720-1810"
- Marie Pauline Åhman på Hovkapellet.com
- Idun 1892
- Åshede, Ulla: Pauline Åhman i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (4 november 2020) CC-BY
- Åhman, Maria Pauline i Projekt Runeberg
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Fredrik August Dahlgren, Förteckning öfver svenska skådespel uppförda på Stockholms theatrar 1737-1863 och Kongl. theatrarnes personal 1773-1863 med flera anteckningarIngen beskrivning har definierats, Norstedts förlag, 1866, s. 558, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 9 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ SvenskaGravar