Hoppa till innehållet

Paul Thureau-Dangin

Från Wikipedia
Paul Thureau-Dangin
Född14 december 1837[1][2]
Paris[3][4]
Död24 februari 1913[1][5] (75 år)
Cannes[4][6]
BegravdMontparnassekyrkogården[7]
Medborgare iFrankrike[8]
Utbildad vidjuridiska fakulteten i Paris[4]
Lycée Louis-le-Grand[9]
SysselsättningHistoriker, publicist[3]
Befattning
Auditeur au Conseil d'État (1863–1868)[3]
Stol nummer 37 i Franska akademien (1893–1913)[10]
Ständig sekreterare i Franska akademien (1908–1913)
BarnFrançois Thureau-Dangin (f. 1872)[11]
Jean Thureau-Dangin (f. 1876)[12]
SläktingarLouis-Pierre Henriquel-Dupont
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1877)[3]
Stora Gobertpriset (1885)[13]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Paul Marie Pierre Thureau-Dangin, född den 14 december 1837 i Paris, död den 24 februari 1913 i Cannes, var en fransk historiker, far till François Thureau-Dangin.

Thureau-Dangin avlade juridisk examen, inskrev sig i advokatståndet och blev under kejsardömet 1863 auskultant (auditeur) vid Conseil d’état, men ägnade sig sedan 1868 åt redaktionen av "Le Français". Han invaldes 1893 (efter Camille Rousset) i Franska akademien och blev 1908 (efter Gaston Boissier) dess ständige sekreterare.

Thureau-Dangin skrev bland annat Histoire de la monarchie de Juillet (7 band, 1886-92), två gånger av Franska akademien belönt med Gobertska priset, och Histoire de la renaissance catholique en Angleterre au XIX:e siécle (3 avdelningar, 1899-1906). Thureau-Dangin var orleanist samt varm, men frisinnad romersk katolik.

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w68t8k6b, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//2604/87.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Bruno Delmas & Rémi Mathis (red.), Annuaire prosopographique : la France savante, CTHS person-ID: 121566, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.landrucimetieres.fr , läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs onlineläs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Académie française, Académie française vinnar-ID: discours-de-reception-de-pierre-de-la-gorce, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Académie française, Franska akademiens medlems-ID: paul-thureau-dangin, läs online, läst: 24 juni 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, archives.paris.fr , läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Académie française, Franska akademiens medlems-ID: paul-thureau-dangin, läst: 20 juni 2020.[källa från Wikidata]