Palila
| Palila Status i världen: Akut hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Loxioides |
| Art | Palila L. bailleui |
| Vetenskapligt namn | |
| § Loxioides bailleui | |
| Auktor | (Oustalet, 1877) |
Palila[2] (Loxioides bailleui) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar som enbart förekommer i Hawaiiöarna.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Palilan är en stor (19 cm) fink med en kort, rundad näbb. Hanen har guldgult huvud och bröst, svart tygel och näbb och vit undersida. Den är mörkgrå på rygg och övergump medan de mörka ving- och stjärtpenorna är brett guldkantade. Honan är inte lika gyllene och det grå på ryggen sträcker sig fram till hjässan. Sången är vacker och kanariefågelliknande, medan lätet i engelsk litteratur beskrivs som "chee-klee-o" eller "pa-lee-la" (varifrån fågeln fått sitt namn).[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Palilan är den enda nu levande arten i släktet Loxioides. Den förekommer i mamane- och naioskogarna på ön Hawaii i Hawaiiöarna.[3]
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Arten tillhör en grupp med fåglar som kallas hawaiifinkar. Länge behandlades de som en egen familj. Genetiska studier visar dock att de trots ibland mycket avvikande utseende är en del av familjen finkar, närmast släkt med rosenfinkarna.[4] Arternas ibland avvikande morfologi är en anpassning till olika ekologiska nischer i Hawaiiöarna, där andra småfåglar i stort sett saknas helt.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Palilan är begränsad till bergsområden 2000–3000 meter över havet, där den föredrar torra skogar med Sophora chrysophylla (māmane) eller māmane-niao (Myoporum sandwicense). Den lever huvudsakligen av frön från māmane, men även blommor och insekter.[5][6][7]Tillgången på māmanefrön påverkar häckningsframgång och de adulta fåglarnas överlevnad. Under torka verkar de flesta fåglar inte försöka häcka.[8][9]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som akut hotad. Den minskar mycket kraftigt i antal, framför allt på grund av torka som begränsar tillgången på föda. Även habitatförstörelse på grund av överbetning, predation från katter och konkurrens om föda (fjärilslarver) från införda parasitsteklar. Världspopulationen uppskattas till mellan 800 och 1200 vuxna individer.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Pierre Étienne Théodore Ballieu (1828-1885), fransk konsul i Hawaii 1869-1878.[10]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2023 Loxioides bailleui . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 21 december 2023.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 30 augusti 2019.
- ^ Banko, P. C.; Oboyski, P. T.; Slotterback, J. W.; Dougill, S. J.; Goltz, D. M.; Johnson, L.; Laut, M. E.; Murray, T. C. 2002. Availability of food resources, distribution of invasive species, and conservation of a Hawaiian bird along a gradient of elevation. Journal of Biogeography 29(5/6): 789-808.
- ^ Banko, P. C. and Farmer, C. 2014. Palila restoration research, 1996-2012. Hawai‘i Cooperative Studies Unit Technical Report HCSU-046. University of Hawai‘i at Hilo. Available at: http://www.uhh.hawaii.edu/hcsu/publications.php].
- ^ Hess, S.C., Banko, P.C., Miller, L.J. and Laniawe, L.P. 2014. Habitat and food preferences of the endangered Palila (Loxioides bailleui) on Mauna Kea, Hawai'i. The Wilson Journal of Ornithology 126(4): 728-738.
- ^ Jacobi, J. D.; Fancy, S. G.; Giffin, J. G.; Scott, J. M. 1996. Long-term population variablity in the Palila, and endangered Hawaiian Honeycreeper. Pacific Science 50: 363-370.
- ^ Pratt, T. K.; Banko, P. C.; Fancy, S. G.; Lindsey, G. D.; Jacobi, J. D. 1997. Status and management of the Palila, an endangered Hawaiian honeycreeper, 1987-1996. Pacific Conservation Biology 3(4): 330-340.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör palila.
Wikispecies har information om Loxioides bailleui.- Läten på xeno-canto.org
|