Pajsberg

Pajsberg är ett gruvområde vid sjön Yngens nordspets, 12 kilometer nordost om Filipstad och ligger i Persbergs^[1] malmtrakt där det finns många gruvor och mineralfyndigheter.^[2].

Pajsberg bröts främst under slutet av 1800-talet. Malmen var av Långbans-typ^[1] och utgjordes av järnmineralet hematit och manganmineralet hausmannit. I Stora Pajsbergsgruvan låg järn- och manganmalmen sida vid sida men klart separerade från varandra.^[3] Pajsberg är främst känd som en givande mineralfyndort med likartade och ovanliga mineral som de i Långban. Från Pajsberg beskrev 1872 Lars Johan Igelström en manganhaltig varietet av glimmermineralet biotit som han kallade manganofyll. Sedan 1998/1999 är biotit inte ett eget^[4] mineral enligt International Mineralogical Association. Manganofyll betecknas numera som manganhaltig flogopit.^[5]

Lars Johan Igelström beskrev 1851 mineralet Pajsbergit som visade sig vara identiskt med rodonit. Gediget bly har hittats såväl i Pajsberg som i gruvan Harstigen som ligger 200 m NV om Stora Pajsbergsgruvan.^[6]

Det förekommer att stuffer märkta med fyndort Pajsberg i själva verket är från gruvan Harstigen.^[7]

Källor

Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1136

Noter

^ [a b] Magnusson Nils H. 1973, Malm i Sverige 1 Mellersta och södra Sverige, Almqvist & Wiksell Förlag AB, sidan 37, ISBN 9120-05545-5
^ [1] Karttjänst hos Sveriges Geologiska Undersökning som visar Pajsbergs gruvområde och andra fyndigheter i trakten
^ Nysten Per, The Harstigen mine, a compilation, Långbansällskapet, Skrifter och rapporter n:o 1 juli 1995, sidan 3
^ [2] Mindat.org om namnet biotit
^ Nysten Per, The Harstigen mine, a compilation, Långbansällskapet, Skrifter och rapporter n:o 1 juli 1995, sidan 35
^ Lundegårdh, Per H.; Laufeld, Sven (1984). Norstedts stora stenbok mineral, bergarter, fossil. Stockholm: P. A. Notstedt & söners förlag. sid. 149. ISBN 91-1-844122-X
^ [3] Mindat.org, anmärkning beträffande fyndortsetikett Pajsberg

[”Magnusson37”-1] [a b] Magnusson Nils H. 1973, Malm i Sverige 1 Mellersta och södra Sverige, Almqvist & Wiksell Förlag AB, sidan 37, ISBN 9120-05545-5

[2] [1] Karttjänst hos Sveriges Geologiska Undersökning som visar Pajsbergs gruvområde och andra fyndigheter i trakten

[3] Nysten Per, The Harstigen mine, a compilation, Långbansällskapet, Skrifter och rapporter n:o 1 juli 1995, sidan 3

[4] [2] Mindat.org om namnet biotit

[5] Nysten Per, The Harstigen mine, a compilation, Långbansällskapet, Skrifter och rapporter n:o 1 juli 1995, sidan 35

[6] Lundegårdh, Per H.; Laufeld, Sven (1984). Norstedts stora stenbok mineral, bergarter, fossil. Stockholm: P. A. Notstedt & söners förlag. sid. 149. ISBN 91-1-844122-X

[7] [3] Mindat.org, anmärkning beträffande fyndortsetikett Pajsberg

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]