Hoppa till innehållet

Paddy Ashdown

Från Wikipedia
Paddy Ashdown
Paddy Ashdown, mars 2018.
FöddJeremy John Durham Ashdown[1]
27 februari 1941[2][3][4]
New Delhi, Brittiska Indien
Död22 december 2018[1][3][4] (77 år)
Norton-sub-Hamdon, Somerset, Storbritannien
BegravdChurch of St Mary the Virgin, Norton Sub Hamdon[5]
Medborgare iStorbritannien[4]
Utbildad vidBedford School[6]
SysselsättningPolitiker[1][7], diplomat[7]
Befattning
Ledamot av Storbritanniens 49:e parlament
Storbritanniens 49:e parlament, Yeovil (1983–1987)[8]
Ledamot av Storbritanniens 50:e parlament
Storbritanniens 50:e parlament, Yeovil (1987–1988)[8]
Ledamot av Storbritanniens 50:e parlament
Storbritanniens 50:e parlament, Yeovil (1988–1992)[8]
Partiledare för Liberaldemokraterna (1988–1999)[9]
Ledamot av Kronrådet (1989–2018)[10]
Ledamot av Storbritanniens 51:a parlament
Storbritanniens 51:a parlament, Yeovil (1992–1997)[8]
Ledamot av Storbritanniens 52:a parlament
Storbritanniens 52:a parlament, Yeovil (1997–2001)[11][8]
Ledamot av Brittiska överhuset (2001–2018)
Internationella samfundets höge representant i Bosnien och Hercegovina (2002–2006)[9]
Europeiska unionens särskilda representant (2002–2006)[12]
ArbetsgivareSecret Intelligence Service[13][14]
Förenta nationerna (2002–2006)[9]
Europeiska unionen (2002–2006)[12]
Politiskt parti
Liberaldemokraterna (–)[15]
Liberal Party ()[15]
Labour (–)[15]
MakaJane Courtenay (1962–hans död 2018)
FöräldrarJohn W. R. D. Ashdown[2]
Lois Ashdown[2]
Utmärkelser
Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden (2000)[16]
Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (2005)[17]
Companion of Honour (2014)[18]
Redigera Wikidata
Byst av Paddy Ashdown i Sarajevo. Han var det internationella samfundets höge representant i Bosnien och Hercegovina 2002–2006.

Jeremy John Durham Ashdown, Baron Ashdown of Norton-sub-Hamdon, kallad Paddy Ashdown, född 27 februari 1941 i New Delhi, död 22 december 2018 i Norton-sub-Hamdon i Somerset,[19] var en brittisk politiker. Han var partiledare för Liberaldemokraterna mellan 1988 och 1999, och det internationella samfundets höge representant i Bosnien och Hercegovina mellan 2002 och 2006.

Ashdown föddes i New Delhi, eftersom hans far var kapten i den brittisk-indiska armén. Han växte upp i Nordirland (därav smeknamnet Paddy) och gick på internatskola i Bedford. Mellan 1959 och 1972 var han officerare i Royal Marines; därefter arbetade han bland annat som diplomat. 1983 valdes han in i underhuset för valkretsen Yeovil, som representant för liberalerna. När liberalerna gick ihop med SDP och bildade liberaldemokraterna 1988 valdes han till det nya partiets första ledare.

Som partiledare förespråkade han samarbete med Labour, och hade regelbundna hemliga möten med Tony Blair om möjligheten av en koalitionsregering. Samarbetet fortsatte även efter Labours valseger 1997, bland annat rörande grundlagsreformer. Partierna tillsatte bland annat en utredning av valsystemet, som föreslog att ett mer proportionellt valsystem skulle införas.[20] Regeringen antog dock inte förslaget, och efter att Charles Kennedy efterträdde Ashdown som partiledare 1999 kom samarbetet mellan de båda partierna att upphöra.

Efter att ha avgått som partiledare tilldelades Ashdown Imperieorden 2000 som Knight Commander, och adlades som Baron Ashdown of Norton-sub-Hamdon, of Norton-sub-Hamdon in the County of Somerset, när han lämnade underhuset vid valet 2001.

Efter att ha lämnat den aktiva brittiska politiken blev han det internationella samfundets höge representant i Bosnien och Hercegovina i maj 2002, efter att länge ha förespråkat internationella insatser i regionen. Strax dessförinnan hade han vittnat för åklagarsidan i rättegången mot Slobodan Milošević. Han kvarstod på posten till 2006.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
  1. ^ [a b c] Ex-Lib Dem leader Paddy Ashdown dies aged 77 (på engelska), BBC Online, 23 december 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p12632.htm#i126318, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] UK Parliament-ID: R4WvYSIy.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000018677, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Paddy Ashdown's funeral held in Somerset (på engelska), BBC Online, 10 januari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ An education in the life of Lord Ashdown: 'I was bullied early on, but then I learnt to fight' (på brittisk engelska), The Independent, 18 oktober 2001, läs online, läst: 23 november 2007.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] This much I know: Paddy Ashdown, politician and diplomat, 68, Somerset (på engelska), Theguardian.com, 26 april 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] NNDB person-ID: 980/000129593.[källa från Wikidata]
  10. ^ From action man to MP (på brittisk engelska), BBC Online, 20 januari 1999, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ TheyWorkForYou.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Visit of Lord Paddy Ashdown, EU High Representative for Bosnia and Herzegovina, to the EC (på engelska), Europeiska kommissionen, läs online, läst: 23 mars 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ Lover, commando, spy – the making of Paddy Ashdown (på engelska), The Sunday Times, 12 april 2009, läs online, läst: 19 april 2009.[källa från Wikidata]
  14. ^ Paddy Ashdown. Secret Agent (på engelska), London Evening Standard, 4 maj 2010, läs online, läst: 5 maj 2010.[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b c] Andrew Roth, Sir Paddy Ashdown (på engelska), Theguardian.com, 19 mars 2001, läs online, läst: 23 mars 2020.[källa från Wikidata]
  16. ^ The London Gazette, 55879, 19 juni 2000, s. B7, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ The London Gazette, 57855, 31 december 2005, s. N3, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ The London Gazette, 61092, 31 december 2014, s. N28, ISBN 978-0-11-686092-7, läs online.[källa från Wikidata]
  19. ^ ”Ex-Lib Dem leader Paddy Ashdown dies aged 77” (på brittisk engelska). BBC News. 22 december 2018. https://www.bbc.com/news/uk-politics-46662546. Läst 22 december 2018. 
  20. ^ Voting Systems: The Jenkins Report House of Commons Library 1998

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]