Hoppa till innehållet

PSR J1946+2052

Från Wikipedia
PSR J1946+2052
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildRäven
Rektascension19t 46m 14,130s[1]
Deklination+20° 52′ 24,64″[1]
Stjärntyp
SpektraltypPulsar + neutronstjärna
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -2,380 ± 0,389[2] mas/år
Dek.: -5,270 ± 0,384[2] mas/år
Parallax ()1,1331 ± 0,4443[2]
Avstånd11 000 - 14 000  (3 500 - 4 200[3] pc)
Detaljer
Massa<1,31 ± 0,006[3] M
Ålderca 290[3] miljoner år
Andra beteckningar
Gaia DR3 1825839908094612992[2]

PSR J1946+2052 är en kortperiodisk dubbelpulsar belägen 11 000–14 000 ljusår (3 500–4 200 parsec) från solen i stjärnbilden Räven. Systemet består av en pulsar och en neutronstjärna som kretsar kring ett gemensamt masscentrum med en period av 1,88 timme, vilket 2022 var den kortaste omloppsperioden bland alla kända dubbelneutronstjärnor.[4] Den allmänna relativitetsteorin förutsäger att deras omloppsbanor gradvis kommer att insnävas på grund av utsändande av gravitationsvågor, vilket så småningom kommer att leda till en neutronstjärnesfusion och en kilonova om 46 miljoner år.[3][5][6] Inom millisekunder efter sammanslagningen genomgår atomkärnor inuti neutronstjärnorna snabb neutroninfångning, vilket producerar rikliga mängder neutriner och många grundämnen tyngre än järn i processen.[7]

Primärstjärnan i PSR J1946+2052-systemet, pulsaren, har en rotationsperiod på 17 millisekunder och en uppskattad massa under 1,31 solmassor. Den osynliga neutronstjärnans följeslagare har sannolikt en lägre massa på minst 1,18 solmassa, vilket motsvarar en total systemmassa på cirka 2,50 solmassor, vilket gör PSR J1946+2052 potentiellt till det dubbelneutronstjärnsystem med lägsta massa som är känt från 2022.[4]

PSR J1946+2052 upptäcktes av radioastronomer den 19 juli 2017, under en undersökning av pulsarer med Arecibo-observatoriets 305-meters radioteleskop i Arecibo, Puerto Rico.[3][5][6] En sökning i arkivbilder visar att PSR J1946+2052 inte observerats i infraröd- till gammastrålningsvåglängder.[3]

Den totala massan för PSR J1946+2052-systemet är 2,50 ± 0,04 solmassor, vilket bestäms utifrån komponenternas inbördes omloppsperiod med hjälp av Keplers tredje lag. Detta är potentiellt den lägsta massan som uppmätts för ett dubbelneutronstjärnsystem fram till 2022, även om det skulle kunna knytas till PSR J1411+2551 (2,538 ± 0,022 solmassor) inom osäkerhetsgränser.[3][4] Även om enskilda komponentmassor har inte uppmätts direkt, begränsar den binära massfunktionen dem till att vara <1,31 och >1,18 solmassa för pulsaren respektive följeslagaren. En mer detaljerad analys av Einsteinfördröjningen (gravitationstidsdilatation och dopplerskifteffekter) i pulsarens pulseringstidpunkt skulle möjliggöra en mer exakt mätning av båda komponenternas massor.[3]

År 2017 förlorade systemet motsvarande 0,13 av solens luminositet (5,0×1025 W) av energi till gravitationsvågemissioner och dess omloppsperiod minskade med en momentan hastighet av 1,78×10−12 sekunder per sekund.[3]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, PSR J1946+2052, 11 augusti 2023.
  1. ^ [a b] "PSR J1946+2052 -- Pulsar". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 3 mars 2023.
  2. ^ [a b c d] PSR J1946+2052 (unistra.fr). Hämtad 2024-02-21.
  3. ^ [a b c d e f g h i] Stovall, K.; Freire, P. C. C.; Chatterjee, S.; Demorest, P. B.; Lorimer, D. R.; McLaughlin, M. A.; et al. (February 2018). "PALFA Discovery of a Highly Relativistic Double Neutron Star Binary". The Astrophysical Journal Letters. 854 (2): 6. arXiv:1802.01707. Bibcode:2018ApJ...854L..22S. doi:10.3847/2041-8213/aaad06. L22.
  4. ^ [a b c] Sengar, R.; Balakrishnan, V.; Stevenson, S.; Bailes, M.; Barr, E. D.; Bhat, N. D. R.; et al. (June 2022). "The High Time Resolution Universe Pulsar Survey - XVII. PSR J1325-6253, a low eccentricity double neutron star system from an ultra-stripped supernova". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 512 (4): 5782–5792. arXiv:2204.06869. Bibcode:2022MNRAS.512.5782S. doi:10.1093/mnras/stac821.
  5. ^ [a b] Kohler, Susanna (26 February 2018). "PALFA Discovers Neutron Stars on a Collision Course". AAS Nova. American Astronomical Society. Hämtad 3 mars 2023.
  6. ^ [a b] Pol, Nihan; McLaughlin, Maura; Lorimer, Duncan R. (January 2019). "Future Prospects for Ground-based Gravitational-wave Detectors: The Galactic Double Neutron Star Merger Rate Revisited". The Astrophysical Journal. 870 (2): 11. arXiv:1811.04086. Bibcode:2019ApJ...870...71P. doi:10.3847/1538-4357/aaf006. 71.
  7. ^ Fujibayashi, Sho; Wanajo, Shinya; Kiuchi, Kenta; Kyutoku, Koutarou; Sekiguchi, Yuichiro; Shibata, Masaru (October 2022). "Postmerger Mass Ejection of Low-mass Binary Neutron Stars". The Astrophysical Journal. 901 (2): 27. arXiv:2007.00474. Bibcode:2020ApJ...901..122F. doi:10.3847/1538-4357/abafc2. 122.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]