Pällajaure
Land | ![]() |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Arjeplogs kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Arjeplogs socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 66°29′58″N 17°54′15″Ö / 66.49958°N 17.90423°Ö |
SWEREF 99 TM | 7378601, 629191 |
Mått | |
Areal | 1,58 km² [1] |
Höjd | 586,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 8,26 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Piteälvens huvudavrinningsområde (13000) |
Utflöde | Pällajåkka |
VattendragsID (VDRID) | 737665-159672 |
GeoNames | 2684305 |
Status[1] | |
Ekologisk status | ![]() |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | ![]() |
Övergödning | ![]() |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Främmande arter | ![]() |
Flödesförändringar | ![]() |
Kontinuitetsförändringar | ![]() |
Morfologiska förändringar | ![]() |
Källa | VISS (SE737933-159466) |
Övrigt | |
SjöID | 737933-159466 |
ID vattenförekomst | SE737933-159466 |
Vattenytans ID (VYID) | 737949-159344 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Natura 2000 | Tjeggelvas (SE0820124)[3] |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 738025-159400 |
Namn | Utloppet av Pällajaure |
Areal | 11,42 km² |
Vattenytor | 1,58 km² |
Sjöprocent | 13,84 % |
Ackumulerad areal uppströms | 11,42 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Pällajåkka |
VattendragsID (VDRID) | 737665-159672 |
Avstånd till havet | 243 km |
Medelhöjd | 654 m ö.h. |
Område nedströms | 737893-159521 |
Källor | [4][5][6] |
Pällajaure är en sjö i Arjeplogs kommun i Lappland och ingår i Piteälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 1,58 kvadratkilometer och ligger 586,1 meter över havet. Pällajaure ligger i Tjeggelvas Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Pällajåkka.
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Pällajaure ingår i det delavrinningsområde (738025-159400) som SMHI kallar för Utloppet av Pällajaure. Medelhöjden är 654 meter över havet och ytan är 11,42 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Pällajåkka som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 243 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (68 procent) och kalfjäll (18 procent). Avrinningsområdet har 1,58 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 13,8 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Pällajaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |