Oxalit

	Oxalit
	Oxalit
Dana klassificering	50.1.3.1
Strunz klassificering	10.AB.05
Kemisk formel	FeC2O4·2H2O
Färg	Gul till bärnstensgul, citrongul
Kristallstruktur	Monoklina kristallsystemet
Spaltning	Perfekt på {110}, otydlig på {100} och {010}
Brott	Mussligt-ojämnt
Hårdhet (Mohs)	1,5 - 2
Glans	Hartsartad till matt
Refraktion	Biaxial (+)
Ljusbrytning	nα = 1,494; nβ = 1,561; nγ = 1.692
Dubbelbrytning	δ = 0,198
Dispersion	svag
Pleokroism	Synlig
Transparens	Transparent till opak
Streckfärg	Ljusgul
Densitet	2,28 g/cm3 (uppmätt); 2,307 g/cm3 (beräknad)
Löslighet	Löslig i syror
Övrigt	X = Mycket svagt gulaktigt grön; Y = Svagt grönaktigt gul; Z = Intensivt gul
Referenser

Oxalit eller Humboldtin är ett sällan förekommande mineral från mineralklassen "organiska föreningar" med den kemiska formeln FeC₂O₄·2H₂O och är därför ett vattenhaltigt järn(II)oxalat eller järnsaltet av oxalsyra.^[2]

Etymologi och historik

Oxalit upptäcktes först av August Breithaupt i en vittrande brunkolsfyndighet nära kommunen Korozluky i Okres Most i Tjeckien och beskrevs 1821 av Mariano Eduardo de Rivero y Ustariz (1798–1857),^[3] som döpte mineralet efter den tyske naturforskaren Alexander von Humboldt.

Mineralet var känt och karakteriserat redan när IMA (International Mineralogical Association) grundades (1959). Följaktligen är humboldtin listat som ett officiellt erkänt mineral.

Egenskaper

Oxalit kristalliserar i det monokliniska kristallsystemet, men utvecklar endast sällan välformade, skivformade till prismatiska kristaller med en hartsliknande glans på ytorna. Den finns mestadels i form av botryoidala eller fibrösa till jordiga aggregat och knapriga beläggningar från mattgul till brungul eller bärnstensgul färg. Med en Mohs hårdhet på 1,5 till 2 är oxalit ett av de mjukaste mineralerna och kan repas med en fingernagel. Den kristalliserar monokliniskt i rymdgruppen C2/c (rymdgrupp nr 15) med gitterparametrarna a = 12,011 Å; b = 5,557 Å; c = 9,920 Å och β = 128,53°, med fyra formelenheter per enhetscell.

Oxalit kan vara genomskinlig till opak^[4] och kan bildas från hematit i oxalsyra.^[5] Den är en av de få mineral som innehåller organiska syror och förekommer i bland annat brunkol i Böhmen, Hessen och Kanada.

Förekomst och användning

Oxalit finns på ett 30-tal platser i Tyskland, Brasilien, Storbritannien och Kanada.

År 2023, under digitaliseringen av arkivet för den bayerska miljömyndigheten (Bayerisches Landesamt für Umwelt, LfU), hittades ett 75 år gammalt brev från en kolgruveägare skrivet 1949. Brevet nämnde att oxalit hittats i en kolgruva nära staden Schwandorf. Analys som gjordes av mineralet bekräftade upptäckten, som fördubblade den då kända förekomsten av oxalit.^[6]

Oxalit är en viktig syntetisk mellanprodukt och också en viktig byggsten för framställning av olika avancerade material.^[7]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Humboldtine, 17 februari 2024..

Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1065

Noter

^ ”Humboldtine”. MinDat.org. https://www.mindat.org/min-1946.html.
^ Frost, R.L.; Weier, Matt L. (2004). ”Thermal decomposition of humboldtine –a high resolution thermogravimetric and hot stage Raman spectroscopic study”. Thermal decomposition of humboldtine –a high resolution thermogravimetric and hot stage Raman spectroscopic study. https://eprints.qut.edu.au/838/1/Raman_spectroscopy_of_humboldtine_JTAC_revised_43.pdf.
^ de Rivero, Mariano (1821). ”Note sur une combinaison de l'acide oxalique avec le fer trouvé à Kolowserux, près Belin en Bohéme”. Annales de Chimie et de Physique 18: sid. 207–210.
^ ”Humboldtine”. MinDat.org. https://www.mindat.org/min-1946.html.
^ Vehmaanperä, Paula; Gong, Bo; Sit, Patrick H.-L.; Barbiellini, Bernardo; Salmimies, Riina; Häkkinen, Antti (2021). ”Formation of Humboldtine During the Dissolution of Hematite in Oxalic Acid – Density Functional Theory (DFT) Calculations and Experimental Verification”. Clays and Clay Minerals 69 (6): sid. 655–662. doi:10.1007/s42860-021-00146-5. Bibcode: 2021CCM....69..655V.
^ Bressan, David. ”One Of Earth's Rarest Minerals Found Thanks To A 75-Year-Old Letter” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidbressan/2024/01/19/one-of-the-rarest-minerals-on-earth-found-thanks-to-a-75-year-old-letter/.
^ Müller, Harald; Bourcet, Léa; Hanfland, Michael (2021). ”Iron(II)oxalate Dihydrate—Humboldtine: Synthesis, Spectroscopic and Structural Properties of a Versatile Precursor for High Pressure Research”. Minerals 11 (2): sid. 113. doi:10.3390/min11020113. Bibcode: 2021Mine...11..113M.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Oxalit.

[mindat-1] ”Humboldtine”. MinDat.org. https://www.mindat.org/min-1946.html.

[2] Frost, R.L.; Weier, Matt L. (2004). ”Thermal decomposition of humboldtine –a high resolution thermogravimetric and hot stage Raman spectroscopic study”. Thermal decomposition of humboldtine –a high resolution thermogravimetric and hot stage Raman spectroscopic study. https://eprints.qut.edu.au/838/1/Raman_spectroscopy_of_humboldtine_JTAC_revised_43.pdf.

[3] Rivero, Mariano (1821). ”Note sur une combinaison de l'acide oxalique avec le fer trouvé à Kolowserux, près Belin en Bohéme”. Annales de Chimie et de Physique 18: sid. 207–210.

[4] ”Humboldtine”. MinDat.org. https://www.mindat.org/min-1946.html.

[5] Vehmaanperä, Paula; Gong, Bo; Sit, Patrick H.-L.; Barbiellini, Bernardo; Salmimies, Riina; Häkkinen, Antti (2021). ”Formation of Humboldtine During the Dissolution of Hematite in Oxalic Acid – Density Functional Theory (DFT) Calculations and Experimental Verification”. Clays and Clay Minerals 69 (6): sid. 655–662. doi:10.1007/s42860-021-00146-5. Bibcode: 2021CCM....69..655V.

[6] Bressan, David. ”One Of Earth's Rarest Minerals Found Thanks To A 75-Year-Old Letter” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/davidbressan/2024/01/19/one-of-the-rarest-minerals-on-earth-found-thanks-to-a-75-year-old-letter/.

[7] Müller, Harald; Bourcet, Léa; Hanfland, Michael (2021). ”Iron(II)oxalate Dihydrate—Humboldtine: Synthesis, Spectroscopic and Structural Properties of a Versatile Precursor for High Pressure Research”. Minerals 11 (2): sid. 113. doi:10.3390/min11020113. Bibcode: 2021Mine...11..113M.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]