Otto von Zweigbergk
Otto von Zweigbergk | |
Född | 23 maj 1863[1][2] Skölvene församling[1][2], Sverige |
---|---|
Död | 3 mars 1935[1][2] (71 år) Solna församling[1][2], Sverige |
Begravd | Solna kyrkogård |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Politiker[2], huvudredaktör[2] |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Skåne läns norra och östra valkrets (1915–1919)[2] | |
Politiskt parti | |
Liberala samlingspartiet[2] | |
Maka | Anna von Zweigbergk[2] |
Barn | Åke von Zweigbergk (f. 1902)[2] |
Redigera Wikidata |
Otto Ferdinand von Zweigbergk (i riksdagen kallad von Zweigbergk i Stockholm), född 23 maj 1863 i Skölvene socken, död 3 mars 1935 i Stockholm, var en svensk publicist och politiker (liberal). Han var gift med Anna von Zweigbergk, morfar till Jan Wallander och Christopher Jolin och farfar till Martin von Zweigbergk.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]von Zweigbergk, som var son till en agronom, började studera vid Uppsala universitet 1882 och tillhörde där de ledande i den liberala och radikala studentmiljön, bland annat som en av grundarna till studentföreningen Verdandi. Han avlade filosofie licentiatexamen 1889 och började därefter en bana som tidningsman. Han arbetade vid Dagens Nyheter en tid 1890, därefter vid Aftonbladet 1890–1894 och tidningen Småland 1894–1896 innan han återkom till Dagens Nyheter som tidningens huvudredaktör 1898[3]–1921. Han var Publicistklubbens ordförande 1898 och var därefter Svenska vänsterpressföreningens förste ordförande under åren 1905–1917.
Han var starkt engagerad i den liberala rörelsen och var vice ordförande i Frisinnade landsföreningen till 1913. Han var riksdagsledamot i första kammaren 1915–1919 för Kristianstads läns valkrets och tillhörde i riksdagen, som representant för Frisinnade landsföreningen, Liberala samlingspartiet. I riksdagen var han bland annat ledamot av konstitutionsutskottet 1918–1919.
Otto von Zweigbergks memoarer om tiden på Dagens Nyheter utgavs i bokform 1952.
Erik Palmstierna karakteriserar honom:
” | Hans yttranden voro alltid lysande till formen, eftertänksamt väl framförda och präglade av en koncis, logisk tankegång. Det var tider, då man avvaktade 'Zweis' ledare med en verklig spänning och njöt av deras kulturella elegans och deras rapierstötars träffsäkerhet. | „ |
– Palmstierna 1950, s. 90 |
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Tillståndet i Frankrike före revolutionen 1789 : efter Taine's arbete "L'ancien régime". Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 13. Stockholm: Bonnier. 1889. Libris 1490506
- Den stora franska revolutionen. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 22. Stockholm: Bonnier. 1890. Libris 1343551
- Studentföreningen Verdandi 1882-1892 : ett stycke kulturhistoria från Upsala. Upsala: Föreningen Verdandis förl. 1892. Libris 12339613. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:eod-10
- Finska studier : ögonblicksbilder från Finland 1894. Ur det moderna Samhällslifvet ; 15. Stockholm: Alb. Bonnier. 1894. Libris 1625982
- Politiska röntgenfotografier tagna af Amatör : grupper och personager från Riksdagen. Stockholm. 1896. Libris 1257325
- Svensk politik 1905-1929 : parlamentarismens första kvartsekel. Stockholm: Bonnier. 1929. Libris 393719
- Ung på 80-talet : minnesanteckningar nedskrivna för min hustru. Stockholm: Bonnier. 1951. Libris 168667
- Ur Dagens Nyheters historia. Del 1, 1889-1921 : bakom spalterna. Stockholm: Bonnier. 1952. Libris 8210220
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Palmstierna, Erik, Åtskilliga egenheter: karaktärsstudier och silhuettklipp. Stockholm 1950
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1986), band 3, s. 156-157
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 20 februari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 156, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpTA, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nya Skånska Posten, nummer 148, sida 4. (Sök bland svenska dagstidningar hos KB)”. tidningar.kb.se. 1 juli 1898. https://tidningar.kb.se/2810678/1898-07-01/edition/165040/part/1/page/4/?2809964/1893-11-21/edition/163311/part/1/page/5/=undefined&q=%22otto%20von%20zweigbergk%22. Läst 4 mars 2021.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Landquist, John (1957). ”Zweigbergk och litteraturkritiken”. I ungdomen : scener ur den förlorade tiden. Stockholm: Bonnier. sid. 137-180. Libris 1720906
|