Otterhälleskolan

Otterhälleskolan var två skolor på två olika platser i Otterhällan. Den äldre fanns från 1863 till 1934; den nyare 1910–1977.

Historik

Gamla skolan – var beteckningen på den första skolan på Otterhällan. Den uppfördes år 1863 av byggmästaren August Krüger till en kostnad av 17 000 riksdaler och invigdes den 28 september samma år av domprosten Peter Wieselgren.^[1] Skolan var belägen på tomten ungefär vid nuvarande Otterhällegatan 16 – platsen där Drottning Kristinas Jaktslott finns numera. Tomtbeteckningen var "N:o 101, Litt. I, stadens II:a rote".

Byggnaden var i två plan, med fasad i gult tegel och rymde 200 barn i fyra lärosalar samt bostad för vaktmästare. På grund av närheten till det 1888 uppförda stenkolkraftverket, upphörde snart verksamheten. Det var meningen att en mindre grannfastighet – Alphyddan – skulle rivas och att skolans lekplan skulle utvidgas. Men fastigheten hyrdes istället ut och tomten avröjdes först 1892. Gamla skolans hus hyrdes ut till Sönnergrens verkstad 1910–34. På vindsvåningen hyrde Göteborgs första rundradiostation in sig. År 1934 revs byggnaden.^[2]

Gamla skolan ersattes av en ny byggnad högst uppe på berget, Otterhälleskolan, vilken ritades av arkitekten Eugen Thorburn och hade tomtbeteckningen "164-165 i II:a roten" vid Västra Liden. Invigningen av skolan skedde i oktober 1910; den hade då kostat 275 000 kronor. Otterhälleskolan rymde 748 elever i 16 lärosalar och en "badlokal"^[3] liksom elektrisk belysning.^[4] Gymnastiksalen placerades under skolgården, eftersom tomten var så begränsad. En del av gården kom därmed att bli yttertak till gymnastiksalen. Byggnaden revs 1977.^[2]

Referenser

Noter

^ Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 44. Libris 2054907
^ [a b] Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1978, "Församlingsskolorna i gamla Göteborg", av adjunkt Oscar Jonsson, s. 21ff.
^ Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra : en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Johannes Ohlander, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923, s. 179.
^ Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998 ISBN 91-7029-365-1, s. 37-39.

Webbkällor

Göteborgs tomtägare 1637–1807, Olga Dahl, 2007.
Volym 1, Del 1, Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, 1999, ISBN 91-89088-04-2. s. 45.

Tryckta källor

Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
Bondeson, Gustaf; Westerlind Ann Mari (1998). Stora Otterhällan: en berättelse om bebyggelsen och människorna på berget. Göteborg: Tre böcker. Libris 7593024. ISBN 91-7029-365-1
Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 44. Libris 2054907
Gamla Otterhällepojkar 1947-1992, Gamla Otterhällepojkar. 1992.
Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. 13. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 1978. sid. 21ff. Libris 3684060 , "Församlingsskolorna i gamla Göteborg", av adjunkt Oscar Jonsson.
Hjern, Kjell (1964). Stora Otterhällan i gamla tider. Göteborg: Rundqvist. Libris 871355
Jonsson, Oscar (1982). Göteborgs folkskolor i innerstaden. D. 2, Odin och Otterhällan m.fl. skolor. [Göteborg]: [Sällsk. för folkundervisningens befrämjande i Göteborgs stift]. Libris 335859
Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 45. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2
Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 426. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
Ohlander, Johannes (1923). Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra: en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem. Bidrag till Göteborgs folkskolors historia, 99-1246984-4 ; 2. Göteborg: Wettergren & Kerber. Libris 1197088

Vidare läsning

Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 31-45. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0031.html
Gulin, Sven (1977). Göteborgs hjärta: en bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan. D. 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan. Göteborg: [Gulins/Pepita]. Libris 164477
Harald, Björn (1943). Strövtåg i Göteborgs gamla kvarter. Göteborg. sid. 76-89. Libris 8214787
Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 22-36. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X
Lund, Rune; Valentin Alf (1964). Det nya Otterhällan. Göteborg. Libris 1809160
Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662

[1] Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 44. Libris 2054907

[ReferenceB-2] [a b] Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1978, "Församlingsskolorna i gamla Göteborg", av adjunkt Oscar Jonsson, s. 21ff.

[3] Göteborgs folkskoleväsen i gamla dagar och i våra : en skolhistorik i anledning av Göteborgs stads 300-årsjubiluem, Johannes Ohlander, Wettergren & Kerber, Göteborg 1923, s. 179.

[4] Stora Otterhällan, Gustaf Bondesson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998 ISBN 91-7029-365-1, s. 37-39.

[1]

[2]

[3]

[4]