Den olympiska elden

Den olympiska elden, OS-elden, är en av de viktigaste symbolerna för de Olympiska spelen.

I antikens Grekland representerade elden kontakt med gudarna. Enligt grekisk mytologi fick människorna eld först sedan Prometheus stulit den från gudarna för att ge den till människorna. Då Zeus fick reda på detta blev han arg och straffade både människorna och Prometheus. För att hedra gudarna brann det alltid en eld på Hestias altare i Olympia.

De moderna olympiska spelen

I de moderna olympiska spelen tänds den olympiska elden i mars några månader innan spelen börjar. Då skickas facklan till Olympia och börjar sin tur. En fackla placeras invid en spegel som med hjälp av solen tänder elden. Elden infördes i de olympiska sommarspelen 1928 i Amsterdam. En arkitekt kom på idén med att ha en eld som skulle brinna medan spelen pågår.

Sedan Olympiska spelen i Berlin 1936 färdas elden från Olympia till OS-stadion med en stafett, vilket ursprungligen var ett påhitt av Carl Diem som var ordförande i Tysklands olympiska kommitté 1936. Idén gavs klartecken av den tyska propagandaministern Joseph Goebbels.^[1] I Grekland, Jugoslavien och Tjeckoslovakien förekom det därför protester när elden fördes genom de länderna och i Prag släckte demonstranter facklan.

Under Olympiska spelen i Mexico City 1968 blev Enriqueta Basilio historisk när hon som första kvinna tände den olympiska elden.

Nästa gång elden släcktes var inför OS 1992 i Barcelona då tyska studenter i Köln hällde vatten över facklan i protest mot dess nazistiska ursprung. Inför Peking-OS 2008 tvingades organisatörerna att släcka facklan och avbryta stafetten när den passerade i Paris på grund av omfattande demonstrationer, den här gången mot att Kina arrangerar spelen.^[2]^[3]

På senare år har det blivit tradition att kända idrottare eller före detta idrottare springer den sista sträckan i stafetten och sedan tänder elden på stadion. Den förste kände idrottsman som tänt elden var Paavo Nurmi (1952). Andra som tänt elden är fotbollsspelaren Michel Platini (1992), tungviktsboxaren Muhammad Ali (1996) och friidrottaren Cathy Freeman (2000).

Facklans färder

Sommar-OS

OS-ort	Dagar	Total längd (i kilometer)	Totalt antal fackelbärare	Rutt	Sista fackelbäraren	Noter
Berlin 1936	8	3 422	3 422	Olympia • Aten • Thessaloniki • Sofia • Belgrad • Budapest • Wien • Prag • Dresden • Berlin
London 1948	13	7 870	3 372	Olympia – Korfu (Grekland) (med båt) Bari – Milano (Italien) – Lausanne – Genève (Schweiz) – Besançon – Metz (Frankrike) – Luxemburg (Luxemburg) – Bryssel (Belgien) – Lille – Calais (Frankrike) – Dover – London (Storbritannien)
Helsingfors 1952	20	3 365	1 416	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Ålborg - Odense - Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Göteborg - Stockholm (Sverige) - Torneå - Helsingfors (Finland). En andra eld tändes i Pallastunturi (Finland) och följde med den andra i Torneå	Paavo Nurmi	^[4]
Melbourne 1956	21	20 470	3 118	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Darwin - Brisbane - Sydney - Canberra - Melbourne (Australien)
Stockholm 1956 (hästsport)	9	1 000	490	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Köpenhamn (Danmark) (med båt) Malmö - Stockholm (Sverige)
Rom 1960	14	2 750	1 529	Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Syrakusa - Catania - Messina - Reggio di Calabria - Neapel - Rom (Italien)
Tokyo 1964	51	20 065	870	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Istanbul (Turkiet) - Beirut (Libanon) - Teheran (Iran) - Lahore (Pakistan) - New Delhi (Indien) - Rangoon (Burma) - Bangkok (Thailand) - Kuala Lumpur (Malaysia) - Manila (Filippinerna) - Hongkong (Hongkong) - Taipei (Taiwan) - Okinawa - Tokyo (Japan, fyra olika vägar)
Mexico City 1968	51	13 620	2 778	Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Genua (Italien) (med båt) Barcelona - Madrid - Sevilla - Palos (med båt) Las Palmas de Gran Canaria (Spanien) - San Salvador, Bahamas (Bahamas) - Veracruz - Mexico City (Mexiko)
München 1972	30	5 532	6 000	Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Istanbul (Turkiet) - Varna (Bulgarien) - Bukarest - Timișoara (Rumänien) - Belgrad (Jugoslavien) - Budapest (Ungern) - Wien - Linz - Salzburg - Innsbruck (Österrike) - Garmisch-Partenkirchen - München (Västtyskland)
Montréal 1976	5	775	1 214	Olympia - Aten (Grekland) (satellitöverföring av elektronisk puls) Ottawa - Montréal (Kanada)
Moskva 1980	31	4 915	5 000	Olympia - Aten - Thessaloniki (Grekland) - Sofia (Bulgarien) - Bukarest (Rumänien) - Kishinev - Kiev - Tula - Moskva (SSSR)
Los Angeles 1984	83	15 000	3 636	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) New York – Boston – Philadelphia – Washington – Detroit – Chicago – Indianapolis – Atlanta – St. Louis – Dallas – Denver – Salt Lake City – Seattle – San Francisco – Los Angeles (USA)
Seoul 1988	26	15 250	1 467	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Jeju - Busan - Seoul (Sydkorea)
Barcelona 1992	51	6 307	10 448	Olympia - Aten (Grekland) (med båt) Empúries - Bilbao - A Coruña - Madrid - Sevilla - Las Palmas de Gran Canaria - Málaga - Valencia - Palma de Mallorca – Barcelona (Spanien)
Atlanta 1996	112	29 016	13 267	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Los Angeles – Las Vegas – San Francisco – Seattle – Salt Lake City – Denver – Dallas – St. Louis – Minneapolis – Chicago – Detroit - Boston – New York – Philadelphia – Washington – Miami – Atlanta (USA)	Muhammad Ali
Sydney 2000	127	27 000	13 300	Olympia - Aten (Grekland) (med flygplan) Guam - Palau - Mikronesiska federationen - Nauru - Salomonöarna -Papua Nya Guinea - Vanuatu - Samoa - Amerikanska Samoa - Cooköarna - Tonga - Fiji - Christchurch - Wellington - Auckland (Nya Zeeland) - Uluru - Brisbane - Darwin - Perth - Adelaide - Melbourne - Canberra - Sydney (Australien)	Cathy Freeman
Aten 2004	142	86 000	3 600	Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Sydney - Melbourne (Australien) - Tokyo (Japan) - Seoul (Sydkorea) - Peking (Folkrepubliken Kina) - Delhi (Indien) - Kairo (Egypten) - Kapstaden (Sydafrika) - Rio de Janeiro (Brasilien) - Mexico City (Mexiko) - Los Angeles - St. Louis - Atlanta - New York (USA) - Montreal (Kanada) - Antwerpen - Bryssel (Belgien) - Amsterdam (Nederländerna) - Lausanne - Genève (Schweiz) - Paris (Frankrike) - London (Storbritannien) - Madrid - Barcelona (Spanien) - Rom (Italien) - München - Berlin (Tyskland) - Stockholm (Sverige) - Helsingfors (Finland) - Moskva (Ryssland) - Kiev (Ukraina) - Istanbul (Turkiet) - Sofia (Bulgarien) - Nicosia (Cypern) - Iraklion - Thessaloniki - Patras - Aten (Grekland)	Nikolaos Kaklamanakis
Peking 2008	130	137 000		Olympia - Marathon - Aten (Grekland) (med flygplan) Peking (Folkrepubliken Kina) - Almaty (Kazakstan) – Istanbul (Turkiet) – Sankt Petersburg (Ryssland) – London (Storbritannien) – Paris (Frankrike) (släckt fem gånger,^[5] Sista biten avbruten) – San Francisco (USA) – Buenos Aires (Argentina) – Dar es-Salaam (Tanzania) – Muskat (Oman) – Islamabad (Pakistan) – Bombay (Indien) – Bangkok (Thailand) – Kuala Lumpur (Malaysia) – Jakarta (Indonesia) – Canberra (Australien) – Nagano (Japan) – Seoul (Sydkorea) – Pyongyang (Nordkorea) – Ho Chi Minh-staden (Vietnam) – Taipei (Taiwan) (Taiwan har motsatt sig att facklan förs in) - Hongkong – Macao – Sanya - Wuzhishan - Wanning - Haikou - Guangzhou - Shenzhen - Huizhou - Shantou - Fuzhou - Quanzhou - Xiamen - Longyan - Ruijin - Jinggangshan - Nanchang - Wenzhou - Ningbo - Hangzhou - Shaoxing - Jiaxing - Shanghai - Suzhou - Nantong - Taizhou - Yangzhou - Nanjing - Hefei - Huainan - Wuhu - Jixi - Huangshan - Wuhan - Yichang - Jingzhou - Yueyang - Changsha - Shaoshan - Guilin - Nanning - Baise - Kunming - Lijiang - Shangri-La - Guiyang - Kaili - Zunyi - Chongqing - Guang'an - Mianyang - Guanghan - Leshan - Zigong - Yibin - Chengdu - Shannan - Lhasa - Golmud - Qinghaisjön - Xining - Ürümqi - Kashi - Shihezi - Changji - Dunhuang - Jiayuguan - Jiuquan - Tianshui - Lanzhou - Zhongwei - Wuzhong - Yinchuan - Yan'an - Yangling - Xianyang - Xi'an - Yuncheng - Pingyao - Taiyuan - Datong - Hohhot - Ordos - Baotou - Chifeng - Qiqihar - Daqing - Harbin - Songyuan - Changchun - Jilin - Yanji - Shenyang - Benxi - Liaoyang - Anshan - Dalian - Yantai - Weihai - Qingdao - Rizhao - Linyi - Qufu - Tai'an - Jinan - Shangqiu - Kaifeng - Zhengzhou - Luoyang - Anyang - Shijiazhuang - Qinhuangdao - Tangshan – Tianjin – Peking (Folkrepubliken Kina)	Li Ning
London 2012	70	12 000	8 000	Olympia • Land's End • /76 brittiska orter/ • Londons Olympiastadion	(Sju unga idrottare, varav en var Desirèe Henry.)
Rio de Janeiro 2016	107	20 000	12 000	Olympia • /10 grekiska orter/ • Lausanne • Genève • Brasilia • /338 brasilianska orter/ • Maracanã (Rio de Janeiro)	Vanderlei de Lima
Tokyo 2020	xxx	xxx	xxx	xxx	Naomi Osaka
Paris 2024	xxx	xxx	xxx	xxx	Teddy Riner och Marie-José Pérec

Vinter-OS

OS-ort	Dagar	Total längd (i kilometer)	Totalt antal fackelbärare	Rutt	Sista fackelbäraren
Oslo 1952	2	225	94	Morgedal – Oslo (Norge)
Cortina d'Ampezzo 1956	5			Rom (med flygplan) Venedig – Cortina d'Ampezzo (Italien)	Guido Caroli
Squaw Valley 1960	19	960	700	Morgedal – Oslo (Norge) (med flygplan) Los Angeles – Fresno – Squaw Valley (USA)
Innsbruck 1964	8			Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Wien – Innsbruck (Österrike)
Grenoble 1968	50	7 222	5 000	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Paris – Strasbourg – Lyon – Bordeaux – Toulouse – Marseille – Nice – Chamonix – Grenoble (Frankrike)
Sapporo 1972	38	18 741	16 300	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Okinawa (med flygplan) Tokyo – Sapporo (Japan)
Innsbruck 1976	6	1 618		Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Wien (route nr. 1) Linz – Salzburg – Innsbruck (route nr. 2) Graz – Klagenfurt – Innsbruck (Österrike)^[1]	Christl Haas och Josef Feistmantl
Lake Placid 1980	15	12 824	52	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Shannon (Republiken Irland) Langley Air Force Base, Hampton – Washington – Baltimore – Philadelphia – New York – Albany – Lake Placid (USA)
Sarajevo 1984	11	5 289	1 600	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Dubrovnik (route nr. 1) Split – Ljubljana – Zagreb - Sarajevo (route nr. 2) Skopje – Novi Sad – Belgrad – Sarajevo (Jugoslavien)
Calgary 1988	95	18 000	6 250	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) St. John’s, Newfoundland – Quebec – Montreal – Ottawa – Toronto – Winnipeg – Inuvik – Vancouver – Edmonton – Calgary (Kanada)
Albertville 1992	58	5 500	5 500	Olympia – Aten (Grekland) (on Concorde) Paris – Nantes – Le Havre – Lille – Strasbourg – Limoges – Bordeaux – Toulouse – Ajaccio – Nice – Marseille – Lyon – Grenoble – Albertville (Frankrike)	François-Cyrille Grange (den yngste någonsin) och Michel Platini
Lillehammer 1994	82	12 000	7 000	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Morgedal – Bergen – Trondheim – Tromsø – Svalbard – Oslo - Lillehammer (Norge)
Nagano 1998	51	3 486	6 901	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Tokyo (route nr. 1) Hokkaidō – Chiba – Tokyo – Nagano (route nr. 2) Okinawa – Hiroshima – Kyoto – Nagano (route nr. 3) Kagoshima – Osaka – Shizuoka – Nagano (Japan)
Salt Lake City 2002	85	21 275	12 012	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Atlanta – Miami – Houston – Dallas - Memphis – Pittsburgh - Cumberland, Maryland – Washington – Baltimore – Philadelphia – New York – Boston – Lake Placid – Cleveland – Chicago – Detroit – Indianapolis –Lexington - St. Louis – Los Angeles – San Francisco – Squaw Valley – Seattle – Juneau – Denver – Salt Lake City (USA)
Turin 2006	75	11 300	10 000	Olympia – Aten (Grekland) (med flygplan) Rom – Florens – Genua – Cagliari – Palermo – Neapel – Bari – Ancona (Italien) – San Marino (San Marino) – Bologna – Venedig – Trieste (Italien) Ljubljana (Slovenien) Klagenfurt (Österrike) Trento – Cortina d'Ampezzo – Milano (Italien) Lugano (Schweiz) Bardonecchia (Italien) Grenoble – Albertville (Frankrike) Turin (Italien)
Vancouver 2010	76	45 000^[6]	12 000	Olympia • Victoria • /106 kanadensiska orter/ • BC Place (Vancouver)	Wayne Gretzky, Rick Hansen, Steve Nash och Catriona Le May Doan. Wayne Gretzky tände även en eld utomhus.
Sotji 2014	123	65 000	15 000	Olympia • /34 grekiska orter/ • Moskva • /2 900 ryska orter/ • Sotji	Irina Rodnina och Vladislav Tretiak
Pyeongchang 2018	101	2 018 km	7 500	Olympia • /25 grekiska orter/ • Aten • Panathinaikostadion • /79 koreanska orter • Pyeongchangs Olympiastadion	Kim Yuna
Peking 2022	xxx	xxxx km	xxxx	Olympia •	Zhao Jiawen och Dinigeer Yilamujiang
Milano 2026	xxx	xxxx km	xxxx	Olympia •	X

Referenser

^ Bild 7/4 2008 ^{[död länk]}
^ ”Nazisterna uppfann fackelstafetten – Tredje gången Goebbels fackla släcks”. Sveriges Television. 8 april 2008. http://www.svt.se/nyheter/nazisterna-uppfann-fackelstafetten-tredje-gangen-goebbels-fackla-slacks.
^ ”OS-facklan släckt i Paris”. Sveriges Television. 7 april 2008. http://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/os-facklan-slackt-i-paris?gmenu=open&regionalmeny=1.
^ ”Olympic Torch Relay - History, Highlights & Torch Bearers” (på engelska). International Olympic Committee. 24 april 2017. https://www.olympic.org/helsinki-1952-torch-relay. Läst 27 december 2017.
^ ”Paris protests force cancellation of torch relay”. NBC Sports. 8 april 2008. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408165403/http://nbcsports.msnbc.com/id/23978408.
^ CBC News (21 februari 2008). ”2010 Olympic torch relay's 45,000-km route revealed” (på engelska). cbc.ca. http://www.cbc.ca/news/canada/british-columbia/2010-olympic-torch-relay-s-45-000-km-route-revealed-1.741604. Läst 29 december 2017.

[1] Bild 7/4 2008 ^{[död länk]}

[2] ”Nazisterna uppfann fackelstafetten – Tredje gången Goebbels fackla släcks”. Sveriges Television. 8 april 2008. http://www.svt.se/nyheter/nazisterna-uppfann-fackelstafetten-tredje-gangen-goebbels-fackla-slacks.

[3] ”OS-facklan släckt i Paris”. Sveriges Television. 7 april 2008. http://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/os-facklan-slackt-i-paris?gmenu=open&regionalmeny=1.

[4] ”Olympic Torch Relay - History, Highlights & Torch Bearers” (på engelska). International Olympic Committee. 24 april 2017. https://www.olympic.org/helsinki-1952-torch-relay. Läst 27 december 2017.

[5] ”Paris protests force cancellation of torch relay”. NBC Sports. 8 april 2008. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408165403/http://nbcsports.msnbc.com/id/23978408.

[45000km-6] CBC News (21 februari 2008). ”2010 Olympic torch relay's 45,000-km route revealed” (på engelska). cbc.ca. http://www.cbc.ca/news/canada/british-columbia/2010-olympic-torch-relay-s-45-000-km-route-revealed-1.741604. Läst 29 december 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]