Baotou
| Baotou | |||||||||
| |||||||||
 "De tre hjortarnas torn" i centrala Baotou.
| |||||||||
| Enhetsnivå: | Prefekturnivå (nivå 2) | ||||||||
| Typ av enhet: | Stad på prefekturnivå | ||||||||
| Provins | Inre Mongoliet (orter på prefekturnivå i Inre Mongoliet) | ||||||||
| Huvudort | Kundulun | ||||||||
| |||||||||
| |||||||||
| Större kinesiska nationaliteter |
| ||||||||
| Officiell webbplats | |||||||||
 Baotous läge i Inre Mongoliet, Kina. | |||||||||
| *Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx | |||||||||
Baotou, eller Bugat på mongoliska, är en ort på prefekturnivå i det autonoma området Inre Mongoliet i norra Kina vid Gula floden. Den ligger omkring 150 kilometer nordväst om regionhuvudstaden Hohhot. Staden har omkring 1,3 miljoner invånare vilket gör den till den största staden i den västra halvan av regionen. I norr gränsar Baotou till den mongoliska provinsen Dornogobi.
Ortens mongoliska namn Buɣutu (Бугат) betyder "plats med hjortar" och Baotou kallas ibland för "hjortstaden" (Lùchéng, 鹿城) även på kinesiska.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Sedan Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har Baotou blivit ett regionalt centrum för den tunga industrin, i synnerhet stålindustrin. I Baotou finns en gruva i distriktet Bayan Obo som producerar hälften av världens tillgångar av sällsynta jordartsmetaller.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Baotou är beläget i ett område som tidigare tillhörde den mongoliska tümed-stammen och blev en stad först 1809. Platsen för staden valdes då det var en bördig region i Gula flodens stora krök på Ordosplatån. 1923 fick orten järnvägsförbindelse med Peking, som sedan förlängdes till Yinchuan. Åren 1928-1954 ingick staden i provinsen Suiyuan, men införlivades därefter i den autonoma regionen Inre Mongoliet. Efter kommunisternas maktövertagande i Kina har regionen befolkningssammansättning förändrats dramatiskt och Baotou är idag en i stort sett en helt hankinesisk stad.[2]
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]I Baotou finns det två kloster som tillhör Gelug-skolan inom den tibetanska buddhismen, Wudangzhao (五当召) respektive Meidaizhao (美岱召).
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]
Baotou indelas i distrikt, ett härad och två mongoliska baner:[3]
- Stadsdistriktet Kundulun (昆都仑区 Kūndūlún Qū), 119 km², 440 000 invånare;
- Stadsdistriktet Donghe (东河区 Dōnghé Qū), 85 km², 380 000 invånare;
- Stadsdistriktet Qingshan (青山区 Qīngshān Qū), 67 km², 310 000 invånare;
- Stadsdistriktet Shiguai (石拐区 Shíguǎi Qū), 619 km², 60 000 invånare;
- Gruvdistriktet Bayan Obo (白云矿区 Báiyún Kuàng Qū), 303 km², 20 000 invånare;
- Stadsdistriktet Jiuyuan (九原区 Jiǔyuán Qū), 1 776 km², 220 000 invånare;
- Häradet Guyang (固阳县 Gùyáng Xiàn), 5 021 km², 210 000 invånare, huvudort är köpingen Jinshan (金山镇),
- Högra Tümedbaneret (土默特右旗 Tǔmòtè Yòu Qí), 2 368 km², 350 000 invånare, huvudort är köpingen Salaqi (萨拉齐镇);
- Förenade Darhan-Muminggan-baneret (达尔罕茂明安联合旗 Dá'ěrhǎn Màomíng'ān Liánhé Qí), 17 410 km², 110 000 invånare, huvudort är köpingen Bail Miao (百灵庙镇).
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Genomsnittlig årsnederbörd är 392 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 90 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 1 mm nederbörd.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
- ^ Damian Harper m.fl., China, åttonde upplagan (Melbourne: Lonely Planet 2002), s. 916.
- ^ GeoHive - China, Inner Mongolia Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.