Olympiarinken
| Olympiarinken | ||||||
| Officiellt namn | Olympiarinken | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Plats | Helsingborg, Sverige | |||||
| Kapacitet | 2 098 | |||||
| Ägare | Helsingborgs stad | |||||
| Hemmalag | Helsingborgs HC IFK Helsingborg | |||||
| Datum | ||||||
| Invigd | 9 september 1973 | |||||
| Utbyggd | 2001 (B-hallen) | |||||
Olympiarinken är två ishallar belägna på Olympiaområdet i Helsingborg. Ishallen används främst av ishockeylaget Helsingborgs HC och IFK Helsingborgs konståkningssektion.
Historik
[redigera | redigera wikitext]
Olympiarinken föregicks av en konstfrusen utomhusisbana invigd den 21 januari 1959. Isbanan möjliggjorde för IFK Helsingborg att hålla regelbunden isträning för konståkning, och föreningens sektion för detta invigdes samma år. Från början användes även isbanan av IS Götas ishockeysektion. Denna ombildades 1977 till Helsingborgs HC. Själva Olympiarinken invigdes bredvid den gamla utomhusisbanan den 9 september 1973 med en match mellan gamla Tre Kronor med spelare som Lasse Björn och Rolle Stoltz i laget och IS Göta förstärkta av spelare från Rögle BK. Matchen sågs av 1 442 åskådare och slutade med vinst för Tre Kronor med 7–0. Under säsongen 1982–1983 spelade Rögle BK sina hemmamatcher på Olympiarinken, då Ängelholms ishall hade brunnit ner i juli 1982.[1] Under denna säsongen sattes den 24 oktober 1982 ishallens publikrekord med 2 442 åskådare i hockeymatchen mellan Rögle BK och IF Troja i division 1 södra. Publikrekordet för Helsingborgs HC sattes 1991 i en match mot Rögle BK som drog 2 100 åskådare. Utomhusisbanan byggdes om till inomhusrink i början av 2000-talet och invigdes den 3 november 2001 som Olympiarinkens B-hall. Den tidigare inomhusrinken benämndes därefter A-hallen.
I november 2019 hölls Europamästerskapen i curling i båda av arenans hallar.[2] Inför mästerskapet byggdes en tillfällig isbana för konståknings- och hockeyträning istället för konstgräsplanen i Teknikhallen bakom fotbollsarenan Olympia.[3] Under mästerskapet tog både det svenska herrlaget (Lag Edin) och damlaget (Lag Hasselborg) hem sina respektive EM-guld.[4][5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”80-talet”. Rögle BK. Arkiverad från originalet den 25 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210225181850/https://www.roglebk.se/klubben/var-historia/80-talet-mot-toppen-igen. Läst 10 februari 2021.
- ^ Lorentsson, Jennie (14 november 2019). ”Helsingborg gör sig redo för EM i curling: ”Jag måste hitta ett bord som håller för 200 kilo ost””. Helsingborgs Dagblad. https://www.hd.se/2019-11-14/helsingborg-gor-sig-redo-for-em-i-curling-jag-maste-hitta. Läst 8 februari 2020.
- ^ Lorentsson, Jennie (14 november 2019). ”Konstgräs blev till isbana: ”Inte optimalt men det går””. Helsingborgs Dagblad. https://www.hd.se/2019-11-15/konstgras-blev-till-isbana-inte-optimalt-men-det-gar. Läst 8 februari 2020.
- ^ ”Sweden men go undefeated to win Le Guyère AOP European title” (på engelska). World Curling Federation. 23 november 2019. Arkiverad från originalet den 25 november 2019. https://web.archive.org/web/20191125080553/http://worldcurling.org/2019/11/ecc2019-men-gold/. Läst 8 februari 2020.
- ^ ”Sweden women defend European title on last stone thriller” (på engelska). World Curling Federation. 23 november 2019. Arkiverad från originalet den 25 november 2019. https://web.archive.org/web/20191125080428/http://worldcurling.org/2019/11/ecc2019-women-gold/. Läst 8 februari 2020.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Föreningen”. IFK Helsingborg. 8 februari 2017. https://idrottonline.se/IFKHelsingborg-Konstakning/foreningen. Läst 5 oktober 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Ishallar i Helsingborg. Helsingborgs stad.